För någon månad sedan läste jag numera Augustprisbelönade Sigrid Combüchens Spill. En Damroman och blev lycklig över ett så skärpt berättande och en så levande huvudperson. När jag hade läst ut boken befann jag mig i Köpenhamn och eftersom jag tycker att Spill är den bästa svenska roman jag har läst på länge så lämnade jag den där hos Hannah Men skyddsomslaget blev kvar och det lever vilt här i mitt lilla rum. Det saknar nog sitt innehåll och försöker på bästa sätt kompensera med annat spill. Spill som jag har i handväskan, rester av minnen jag inte riktigt kan se tydligt framför mig. Det här är väl både en glad läsares/recensents reaktioner på Augustprisutdelningen och en uppmaning till den bok som egentligen borde befinna sig inuti skyddsomslaget på bilden: låt dig läsas av alla min vän.
5 kommentarer:
Puh, jag blev redan orolig att du hade en bok och hänga sådär!
Haha, en riktig littvet-thriller.
gud ja, höll ju på förlora nattsömnen allra minst
(Jag tar hand om henne i skyddsomslagslöshetens förvirrning, jag lovar. Säg till om du vill ha hem henne på posten. Jag är på sid 107.)
Jessi: glad att jag har kunnat inverka på din vardag.
Hannah: läs på min vän, så länge den inte ligger och dammar i något hörn blir jag glad.
Skicka en kommentar