Fredag

De oinspirerade rubrikernas moder, är det månne jag? 

Det blåser stormbyar och jag kan inte förstå hur inte Minicyklisten vaknar där han sover i vagnen på balkongen. Himlen är blå men det viner och skriker i knutarna och jag får kliva upp från soffan var femte minut för att dubbelkolla att det är vinden och inte bebisen som låter. 

Minicyklisten blev sex månader i tisdags och firade det genom att böja sig bakåt tills hans huvud försvann. I bakgrunden en vacker installation av tvätt och bebisgrejor.

 

 

 

 

Vi har också sent omsider insett att barn-tv inte är så dumt ibland. Tidigare har det mest gett upphov till gnäll och tjat, men när vi nu upptäckte Bolibompaklubben som har nya halvtimmesavsnitt varje dag slipper vi dels tjatet (för det kommer ju bara ett per dag, eller hur?) och velandet av både oss och barnet kring vad vi egentligen ska titta på.  

Nu kommer helgen och det borde väl vara dags för mig att få lite egentid tänker jag, gissar att det slutar med att jag typ städar toan. Inte för att jag är tvungen utan för att jag är en så otroligt rastlös person numera och faktiskt njuter av att pyssla med saker här hemma bara jag får göra det ostört. Häromdagen när det var aningen kaotiskt här hemma bestod min lilla paus av att gå ut med soporna samtidigt som jag åt två chokladbitar. Låter ju otroligt patetiskt när man läser det, men njutningen var faktiskt enorm.