När barn är extra mycket barn

Ikväll var Minicyklisten som ett skolboksexempel på ett barn på två och ett halvt. Antagligen var det mycket intryck under dagen, eller så bara en hjärna mitt i brinnande utveckling. För läggningen bestod, efter en helt normal och lugn lässtund, av ett vråkskrikande barn som ville:

Ha hårda leksaker i sängen (regeln är of course, "bara mjuka leksaker när man sover").

Sova på mattan. Eventuellt stående, uppfattade inte detaljerna här pga vrål.

Bajsa.

Byta pyjamas.

Ha två pyjamasar på sig samtidigt.

Sen när han hade fått gråta ut en stund i famnen och en ny vikarie ringde från jobbet och behövde hjälp med en sak var det som att han bara hux flux kom ur det och sen var det bara att lägga honom i sängen, sjunga godnattsång och säga godnatt.

"Bara".

Man känner sig i varje fall som en otroligt cool morsa när man åtminstone ibland kan ta sådana situationer med ro.