fredag 23 oktober 2015

Trakten

Jag gick på promenad i mina kvarter. Det har knappast undgått någon att vi har en väldigt vacker höst, så här såg det ut idag.


Vinklar och hus av olika slag mot en klarblå himmel. 


Ostindiegatan där spårvagnarna susar förbi var alldeles gulgrön.


En och annan fin husfasad såg jag också.


Till och med de här fula klossarna var fina i solljuset!


Träden! Färgerna! Himlen! Hösten!

onsdag 21 oktober 2015

London

Jag tänker något om London nu, att det var så länge sen att jag knappt minns, fast på ett bra sätt. Att det tog fasligt länge att komma ifrån känslan av sorg varje gång jag tänkte på London. Det är paradoxalt för jag vill egentligen inte bo där, men när jag åkte därifrån 2010 kändes det hemskt. 

Det är inte helt typiskt av mig att avsluta saker i rätt tid, oftast låter jag det dra ut på tiden och förtvina av sig självt. Men jag tror att det den gången faktiskt var något som avslutades exakt när det var dags. Medan jag ännu var uppfylld av allt, människorna, husen, gatorna, språket, parkerna... det hade varit ännu värre att åka därifrån med en känsla av besvikelse. 

Och nu känns det bara roligt, att jag har bott där, att allt måste ha förändrats jättemycket (det var fem år sen!) och att det gör mig nyfiken. Det finns dessutom redan en plan om att återvända, bara för ett besök, men det gör mig ändå väldigt glad när jag tänker på det. Kanske också för att jag har planerat att åka dit med två vänner jag har lärt känna i Göteborg. Något nytt och något inte lika nytt, jag och de och London. Jag längtar!

Tusen år sedan.
(London: Jag trodde att hon hade övergett mig helt, jag trodde att hon aldrig skulle hälsa på mig på gatan mer. När jag tänkte på henne tänkte jag Nina? Vem är hon? Fast inom mig fanns det en saknad. Inte jättestor förstås.
Göteborg: Nu ljuger du.
London: Du vet väl att det egentligen är hon som skriver våra repliker? Så jag kan säga precis vad jag vill och då är det sant.
Göteborg: Fast vi kommer aldrig att träffas.
London: Jo, genom henne.)

söndag 18 oktober 2015

Höst

Är det så att det är taken eller löven och himlen som har bestämt vilka som ska vara mina favoritfärger? Ibland tror jag att det är så.


måndag 12 oktober 2015

Längre in

Det är som om jag kryper längre in i mig själv den här tiden på året och det är både skönt och tungt på samma gång. Jag vet ju hur det är därinne (härinne?), det är tryggt och mjukt och jag hör ekon av slutsatser jag redan har dragit samtidigt som jag försöker formulera mig kring vad jag är just nu. Det är just det, det där definierandet, skrynklandet, abstraherandet, som gör mig trött ibland. Att aldrig kunna trycka på paus och bara vara, utan ständigt vända lampan mot de små detaljerna för att granska dem på så nära håll som möjligt.

Och att luften blir hög, och att ljuset blir skarpt.

tisdag 6 oktober 2015

Lyss!

Jag måste bara tipsa om Maria Svelands P1-serie från 2009 Heliga familjen. Jag är ju en Sveriges Radio-knarkare av rang och får ibland känslan av att jag har hört allt intressant som exempelvis P1 någonsin har gjort, men så uppenbarar sig ändå det ena programmet efter det andra, jag älskar public service!

I Heliga familjen diskuteras familjenormens ve och ove ur olika perspektiv och av intressanta personer som Agnes Wold, Karin Johannisson, Gudrun Schyman... och jag har hittills bara lyssnat på fyra avsnitt. Det är en blandning av intervjuer, hemma hos-reportage och ljudkonst. 

Så spännande att jag skulle vilja ha en radioprogramscirkel efter varje avsnitt! Klick klick så hamnar du i Sveriges Radios arkiv.

Fotografi: Dana Hursey

fredag 2 oktober 2015

Låt böckerna beskriva ditt liv

Är du man eller kvinna? We Are Not Ourselves (Matthew Thomas)
Beskriv dig själv: Den du söker finns inte här (Mia Öström)
Hur mår du? Beautiful Ruins (Jess Walter)
Beskriv stället du bor på: No One Belongs Here More Than You (Miranda July)
Vart skulle du vilja resa? Det avlägset nära (Rebecca Solnit)
Beskriv din(a) bästa vän(ner): Kalmars jägarinnor (Tove Folkesson)
Favoritfärg: The Blue Fox (Sjón)
Väder just nu: Än finns det hopp (Karin Wahlberg)
Favoritårstid: Sommaren utan regn (Maggie O'Farrell)
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Mitt liv som roman (Jan Henrik Swahn)
Vad betyder livet för dig? Det man har och det man drömmer om (Cecilia Davidsson)
Hur är ditt förhållande? Ta min hand det vore underligt (Catharina Gripenberg)
Vad är du rädd för? A Void (Georges Perec)
Dagens aforism? All the Light We Cannot See (Anthony Doerr)
Vilket råd skulle du vilja ge? Det som inte dödar oss (David Lagercrantz)
Hur skulle du vilja dö? Let the Northern Lights Erase Your Name (Vendela Vida)
Motto: Akta dig för att färdas allt för fort (Philip Teir)
Tack till Jessi för utmaningen!

torsdag 1 oktober 2015

Bokmässan topp fem

Fem

Att vara på mässan utan jobbåtagande - det är the shit! Hjälp vad skönt att inte behöva tänka på deadlines och vilka seminarier som kunde vara intressanta för andra att läsa om. Det är visserligen väldigt kul att springa på seminarier, men det kan också bli lite stressigt för det finns så hiskeligt mycket att välja mellan.

Fyra 

Den där känslan när jag kom in i mässalen första dagen och efter ca en halv minut hade träffat en bekant och sen efter en minut en bekant till och sen bara lunkade runt i lugn och ro och petade på böcker bland alldeles lagom med folk. 

Tre 

Jag hade inget seminariekort i år men gick ändå på ett seminarium, "Oförnuft och känsla", med Karolina Ramqvist, Lena Andersson och Gunilla Boethius (den sistnämnda är dramatiker som har kommit ut med passionsromanen Ofri som utspelar sig på 70-talet). För det mesta gick det till så här:

- Karolina Ramqvist gjorde på sitt väldigt intellektuella vis en intressant och spontan analys av något fenomen
- Lena Andersson lutade sig fram mot henne och sa något i stil med "det du säger är alltså..." och försökte rationellt bena ut och strukturera upp vad Ramqvist hade sagt
- Gunilla Boethius inflikade något om karaktärerna i sin roman och ville att de skulle prata om "sexet!"

Ramqvist, så cool. 


Det var fantastiskt underhållande och intressant, en jätterolig kombination av tre helt olika personligheter. Skönt att pricka rätt seminarium när jag bara gick på ett.

Två 

Högen:


I mitten English Bookshops årliga "tre för priset av två", tre chansningar. Jag har redan hunnit läsa Megan Abbots The Fever som var ruskigt bra. Jag uppskattar verkligen thrillers/rysare som får en att balansera mellan att tro att något övernaturligt har hänt och att det självklart finns en rationell förklaring. Onda boken har jag precis börjat läsa, det ruskigaste med den hittills är nog all igenkänning (den utspelar sig ju på litteraturvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi, host host). Jag är väldigt nöjd med min hög!

Ett

Att få intensivhänga med vänner, bland annat med Jennie och Martina, bara promenera runt bland montrarna, äta lunch, prata om ditt och datt. Dessutom hade jag äran att få lyssna till Martina både läsa ur sin bok och prata med en väldigt mysig Claes Andersson (som insisterade på att en del av Martinas diktsamling är en metafor för USA's förhållande till resten av världen, haha). Jag monterminglade också med en vän och kollega och pratade egentligen bara med henne hela kvällen (men i olika montrar och med olika dryck i högsta hugg), vi höll liksom samma tempo hela tiden så det var först dagen efter som man insåg att man hade druckit rätt många glas vin...

Årets minus:

Alltså vad är grejen med mig och de här silhuettbokstöden? Varje år säger jag att jag ska köpa ett, likväl lämnar jag mässan tomhänt. VAD ÄR GREJEN? Jag vill ju ha ett bokstöd. Nu har jag dessutom (efter fem år?) bestämt mig för att jag vill ha det med Elin Wägner, lite som en hyllning till min fina föreläsare i London Helena Forsås-Scott som forskade om Wägner och som gick bort alldeles för tidigt nu i sommar. 

Kan även köpas här

Nästa år kanske?