Listan om våren

Har våren börjat som du tänkt dig?

Den här helgen känns det faktiskt som om den har börjat, vilket är förutsättningen för att kunna svara på frågan. Hela påskhelgen har varit solig, och jag har till och med känt symptom på pollenallergi trots att snön ligger kvar på många ställen. Hittills känns våren väldigt hoppfull, det är ju nu man har allting framför sig!

En kaffe utomhus på Botaniska Trädgårdens café - jättevårigt!

Hur såg ditt liv ut förra våren?

Jag sådde frön och var orimligt entusiastisk över hur de väcktes till liv, jag försökte komma in i rutinerna på min nya arbetsplats och njöt av att mina tidiga väckningar var över. Som jag minns det var det en helt okej vår men att det inte var särskilt varmt.

Vem/vad är din vårförälskelse?

Jag får väl ändå så lov att säga det lilla fröet i magen som har börjat göra sig till känna med lite sprattlande rörelser ibland. Så märkligt och underligt och fint på samma gång.

Har du något vårprojekt?

Flera stycken, varav några inte är lite halvhemliga. Nu närmast verkar det som om projekt vagn kvalar upp sig ganska högt på listan. Snark.

Har du några särskilda vårplaner?

Det är faktiskt en del besök att se fram emot! Först kommer mina föräldrar, och sen kommer Cyklistens syster med barn. I maj åker jag en sväng till Stockholm med jobbet. En annan vårplan är att jag behöver hitta på något alternativ till att jogga sen när magen inte längre tillåter mina skogsrundor.

Känns sådär

Föga förvånande ramlade den klassiska börja-jobba-förkyningen över mig i måndags, det slår verkligen aldrig fel.* Men jag hoppas att jag ska kunna vila bort den idag. Sov troligen ganska djupt inatt för jag lyckades på något sätt få nackspärr (ryggspärr?) under ena skulderbladet som gör att jag inte kan vända överkroppen mot höger samt att jag inte kan nysa om jag sitter ner för då känns det som om ryggen ska gå av. Tack kroppen.

Jag har äntligen börjat läsa Haya Yanagiharas A Little Life som jag har tänkt läsa väldigt länge, så klart tycker jag väldigt mycket om den även om jag inte har kommit så långt. Jag älskar att den är pratig och utbroderad och verkligen borrar sig ner i karaktärernas identiteter och självupptagenhet. Och visst kan jag redan nu ana den sorgliga undertonen (en kär vän tipsade mig till och med om att inte läsa den under semestern eftersom den är så sorglig), men den passar liksom perfekt in i min sensommarmelankoli. 

Det roligaste just nu är att lillasyster E kommer på besök över helgen och dimper ner i staden redan imorgon! Hon bodde ju också i Göteborg en kort period när jag flyttade hit eftersom hon gjorde praktik här, efter det har hon hälsat på mig minst en gång men nu var det väldigt längesen och det ska bli så kul att få hänga! Ytterligare en orsak att försöka jaga bort förkylningen illa kvickt.

*Hur knäppt är det att det var EXAKT ett år sen samma sak inträffade?

Snörvel

Okej, så Stockholmsbesöket blev något avklippt på grund av att jag blev sjuk och åkte hem en halv dag tidigare, jag fick skippa både jobbfest och häng med syster och syskonbarn och så klart var framför allt det sistnämnda synd. Men jag hann ändå säga ett snabbt hej och konstatera att det nu gick att på riktigt kommunicera med den lilla personen som liksom skämtade (?) och skojade tillbaka vilket var så fint och gulligt. 

På jobbgrejen jag var på och som var den egentliga anledningen till att jag var i Stockholm fick jag bland annat lyssna till Jenny Rogneby, en deckarförfattare jag inte har läst men som jag blev väldigt nyfiken på. Alltså, coolhetsnivån när hon pratade om sitt jobb som "criminal investigator" (intervjun var på engelska eftersom publiken var internationell) och vad hon hade lärt sig av att hålla tuffa förhör? Kanske det coolaste jobbet jag kan tänka mig. Och jag är inte alls påverkad av deckarserier och böcker, jag förstår inte vad ni menar. 

Förutom att jag är sjuk så känner jag mig just nu väldigt inspirerad till... jag vet inte riktigt vad, men jag har sått några frön och googlat bröllopsklänningar (OBS! inte till mig själv!) och har någon slags känsla av att jag vill pynta och fixa och göra saker fina. 

Jenny Rogneby pratar med Camilla Läckberg

 

Hostar på lördagen

Kanske att de sista sommardagarna rinner ifrån mig, kanske att det här rosslet i lungorna inte vill släppa taget. Idag har en tavla kommit upp på väggen, det tog tydligen åtta månader. Och Cyklisten inspirerades och cyklade iväg till rambutiken för att fixa ramar till tre andra bilder som ska upp på väggen. Jag har fållat upp två par gardiner och en klänning eftersom den lånade symaskinen ska återlämnas. Däremellan hostandes och snytandes och så svettig man kan bli av att göra något annat än att läsa.

Det jag allra mest hoppas är att alla förkylningssymptom ska försvinna tills nästa helg då jag ska hälsa på syster yster den äldre som har fått en liten baby. Litet men SÅ STORT, det är liksom svårt att tro att det är på riktigt innan jag har fått se det med egna ögon. 

Storstan

Jag är i Stockholm och hänger hos syster yster den äldre och man kan knappt tro sina ögon men solen skiner faktiskt där ute. Det är verkligen som att man blir en annan människa, man sträcker på sig mer, lyfter blicken från marken... och upptäcker att vinterjackan man köpte 2008 (?) inte ser så där jättefräsch ut när solen skiner på den. 

Det är en väldigt bra grej med mitt jobb att jag ibland behöver åka till Stockholm, det händer inte jätteofta men ett par gånger på hösten och ett par gånger på våren. Om det bara är möjligt brukar jag stanna ett par dagar extra för lite systerhäng och butikstittande. 

Hittills har jag promenerat, fixat komplement till vår bokhylla, hittat en vårjacka och läst ut en bok. Och jobbat lite förstås. 

Jepp, ibland är det en sån dag då man bara räknar upp vad man har gjort. Det är som att solstrålarna inte riktigt har nått den kreativa delen av hjärnan ännu.

Läsning i Stockholm

Så jag kom av mig lite, en vecka går fort när man inte är van vid att jobba. I fredags åkte jag till Stockholm för att hälsa på syster yster den äldre, hade tänkt ta med mig kameran. Som tur glömde jag den eftersom jag var lite slarvig när jag packade och halva kaffetermosen läckte ut i väskan.

Det var en skön helg. Jag var trött, syrran var trött. Vi traskade runt lite, gick i bokhandlar, åt pizza. Drack bubbel och vaknade sent på söndagen. Satt i varsitt soffhörn och läste. Jag har nog läst mer de senaste två veckorna än under hela semestern, i helgen läste jag först ut Alex Marwoods andra thriller Killer Next Door. Den var både makaber och rolig, dock inget för den som är äckelmagad. 

Sen började jag läsa Kjell Westös Hägring 38 någon gång under förmiddagen. Klämde kanske åttio sidor. Satte mig på tåget. Läste de resterande drygt tvåhundra sidorna. Jag har läst ett antal Westöromaner tidigare (periodvis kan jag som bekant snöa in mig på historiska romaner) men Hägring 38 är nog enligt mig en av hans intressantaste hittills. En blandning av riktigt välskrivna karaktärer och en intressant bakgrundshistoria som innehåller spänningselement utan att intrigens konstruktion för den sakens skull tar över gnistan i berättandet. Det är nog också nånting särskilt med att läsa om Finlands historia när man bor i Sverige, medan man bor i Finland blir man så trött på allt tjat om krig hit och dit, man vet allt det där. Men det är så lätt att glömma, och det är roligare att prata med svenskar om Finlands historia om man faktiskt minns hur saker och ting hänger ihop. Så man slipper den där lite anklagande men du är ju från Finland du måste kunna svara på alla mina frågor om allt som har med Finland att göra-blicken. 

Bautainlägg

Den här helgen har varit så lugn och skön och samtidigt har jag gjort massor. Klippt mig, cyklat till Önneröd (tror jag?), vaknat tidigt och sett fantastisk naturdokumentär, lyssnat på Jenny Wilsons nya skiva, ätit våfflor med Hanna och Jonas, och kramats. Kramar. Så bra. Särskilt om man har varit ifrån varandra i några dagar efter att ha haft behov av ensamtid men mest saknat varandra. 

Nu, till bautainlägget. Hanna den lurifaxen ska åka till London och ber om tips på vad hon ska göra och se och äta och sånt, jag började skriva en kommentar men det hotade att bli en roman så jag tänkte att jag gör ett eget inlägg om London istället. Initierat av Hannas behov av tips men tillägnat alla. Med reservation för att vissa av ställena kan ha klappat igen eftersom jag fortfarande (!) inte har åkt tillbaka till London sen jag bodde där 2009/2010.

Minns du när vi gjorde vår lilla Göteborgsguide, Hanna? Att vi sa att folk inte skulle hänga på Avenyn? Mitt första och bästa Londontips är helt i samma anda, fastna inte på Oxford Street. Detsamma måste jag faktiskt säga om Camden även om det är värt ett snabbt besök i och med att det är en väldigt rolig hippiestämning där. Men i Camden finns så mycket skräp, prylstånd som säljer exakt samma grejor. Är man loppis- och shoppingsugen finns det enligt mig trevligare ställen att hänga på. Mitt tredje no-no är hela området kring Leicester Square (det med alla teatrarna och musikalerna ni vet). Så mycket turister. Så dåliga (och dyra!) restauranger.

Covent Garden

Seven Dials. Klicka för bildkälla.

  

Gå exempelvis istället till nästan exakt samma butiker som finns längs med Oxford Street (men i mindre skala) i Covent Garden. Eller egentligen lite bredvid Covent Garden vid gatorna kring Monmouth Street. Mycket trevligare kvarter, lika centralt, och massor av andra mysiga ställen att se. Exempelvis Neal's Yard, en liten färggrann gränd med hälsobutiker och New Age-iga shoppar. 

Mattips: Food for Thought, billig vegetarisk restaurang.

Öltips: Two Bar Pub Edit: Two Brewers (tack pappa!) vid Seven Dials. 

Kaffetips: Monmouth Coffee! Monmouth Coffee! Så sjukt gott kaffe.

Brick Lane

Café 1001

Sophia tipsade om Brick Lane, och det är också ett av mina bästa tips. Lite småsunkigt, jättehippt, öl, kläder, kaffe, vintage. Man kunde sitta en hel dag och bara kolla på människor här. På söndagar ordnas Sunday (Up) Market där det lönar sig att vara i tid eftersom det brukar bli knökfullt. Jättebra ställe om man letar kläder och attiraljer av unga formgivare. I närheten av Brick Lane finns så himla många bra second hand- och vintage-butiker, bland annat (lite dyra) Absolute Vintage. 

Mattips: Café 1001, öppnar tidigt (typ vid kl. 6) och serverar både frukost, lunch, kaffe och öl. Kombination av café, klubb, lunchrestaurang och pub. Inrett med gamla soffor och fåtöljer och så där skönt småsunkigt. Alternativt indiskt, det finns massor med indiska restauranger här.

Öltips: samma som ovan.

Kaffetips: Brick Lane Coffee, litet café med lustig inredning (typ bestickhållare av lego) och gott kaffe.

Lite norr om Brick Lane ligger också Shoreditch som när jag bodde i London var det hippaste området man kunde hänga i. Jag hände inte särskilt mycket där men då fanns det många billiga och bra restauranger där och där lär också finnas bra caféer. Minns också att där fanns en jättemysig second hand-butik/café där man fick kaffe i gamla loppisfyndade koppar. 

Bloomsbury

Fina gamla Bloomsburykvarter

  

Åh, Bloomsbury. Denna mina drömmars stadsdel. Här är jag aningen partisk eftersom det var här jag bodde och pluggade, men så är det här också min Londonguide. I Bloomsbury finns det framför allt fina kvarter att promenera runt i. Spana efter de blåa plaketterna så får ni veta vilka personer som har bott här en gång i tiden. Det är ett relativt litet område som präglas av universitetsstuderande och univeristetsbyggnaderna som tillhör "mitt" univeristet University College of London är inte heller fy skam att titta på.

Den pampiga Portico-byggnaden som tillhör UCL.

Mattips: Planet Organic, ekologiskt lunchställe på Torrington Place där man väljer en lådstorlek som sen fylls med precis vad man vill ha. 

Öltips: Marlborough Arms som bland annat var Virginia Woolfs favorithak en gång i tiden.

Kaffetips: Lantana café, se nedan.

Övriga tips:

Böcker (och kaffe): 

- Foyle's på Tottenham Court Road, här finns alla böcker du kan önska dig och världens trevligaste café, Ray's Jazz Café. Rustika möbler, sjukt god lunch och fantastiskt kaffe.

- London Review of Books, lite mer selektivt sortiment, trevlig lokal som ligger precis bredvid The British Museum. Även här finns (surprise!) ett café som är supermysigt, London Review Cake Shop.

Kaffe:

- Lantana Café, ligger på Charlotte Place som är alldeles intill Tottenham Court Road det också. Har sagt det många gånger i det här inlägget redan men ÅH vad gott kaffe! Ni som inte läste min blogg medan jag bodde i London kanske fattar vad jag sysslade med på fritiden...

- Flat White, återigen samma område, ligger på Berwick Street. 

- Milk Bar, syskoncafé till Flat White, ligger mitt i Soho på Bateman Street.

Te:

- Yumchaa, har egna tesorter (kanske man får lägga in en beställning?) och mysiga caféer, ett ligger i Camden Locke och det andra på Tottenham Street (alldeles intill Bloomsbury).

- Orangeriet i Kensington Gardens, perfekt ställe för ett riktigt brittiskt afternoon tea. Hit tog jag nog nästan alla som var och hälsade på mig. Jättevacker byggnad med högt i tak och goda scones på fin servis. 

Promenader:

- ta tunnelbanan till exempelvis Monument, gå över London Bridge och traska sedan uppför Themsen mot Westminster Abbey. 

- Kensington Gardens! Börja promenaden vid Speaker's Corner alldeles i slutet av Oxford Street och promenera vidare till Kensington Gardens ända fram till Orangeriet för lite te.

- Regent's Park, kanske den finaste parken i centrala London som jag av någon underlig orsak upptäckte så sent att jag hängde här alldeles för lite. Väldigt fint planerad och bra att promenera i.  

Southbank i januari 2010, min bild.

Det var mina tips. Några av dem i alla fall. Muséer och sånt hoppade jag över, även om det finns massor av bra såna också. Hoppas att Hanna kunde snappa upp ett och annat!

 Usch vad jag saknar London nu. Det här måste åtgärdas å det snaraste.

Mässmänniskor

Bild härifrån.

Bokmässebiljett är köpt. En dag tror jag att det blir. Det kan räcka. Jag är ingen mässmänniska direkt, det är lite för mycket folk på samma ställe, det börjar lätt ringa i öronen. Förra året gick jag på seminarier och var duktig frilansskribent, det var kul. Men också seminarierna stressar mig. Eller kanske inte seminarierna i sig men det att det är så mycket på samma gång. SÅ MYCKET. Jag tänker att många författare som deltar säkert också känner sig alldeles upphängda och nedsläppta. 

Men det här är inte något klagomål, för på bokmässan finns det också mängder av människor jag vill träffa. Det är det som är det bästa. Tänk vilken tur jag har som råkar bo just i Göteborg. Det kanske var något i mitt undermedvetna som gjorde att jag, litteraturvetaren och storläsaren, också valde att flytta hit just därför. För att det en gång om året dyker upp en hel massa vänner, bekanta, forna kollegor, släkt och familj och att jag själv inte behöva åka någonstans. 

Och sen en annan grej som inte alls har med bokmässan utan med jobbet att göra. Något som gör att jag trivs så bra är nämligen inte bara mina egna kollegor utan också alla andra människor runt omkring. Jag har exempelvis en favoritpolis som jag är övertygad om att kommer att skriva en deckare när han går i pension. Och en favoritstädare, vi kan kalla honom för Jan, som kommer norrifrån och som älskar att fiska. Den sistnämnda brukar jag prata ganska länge med när det finns tid, och igår berättade han att en av hans gamla fiskarkompisar som han har känt i 45 år hade gått bort och att han skulle åka på begravning i helgen. Det är så sorgligt. Men, det gör mig också glad att ha en arbetsplats där man kan ha sådana samtal. Det må låta klyschigt, men jag tycker att det är viktigt att våga möta andra människor på riktigt, i vardagen. Det är klart att man inte alltid orkar och man kan inte heller komma överens med alla, men de där små mötena kan göra så himla mycket. Jag ska tänka på Jan i helgen.    

Konstant söndag

Jånä, det händer inte så mycket just nu, det lunkar på och är höst och löven får en så intensiv färg när de blir blöta och kan gå på promenad i regnet, titta på sniglar, plocka upp ekollon. Fast det kanske bara som det ser ut, att det inte händer något. För inuti händer allt och det är så skönt att falla.

Nu är det måndag, inte längre helg, inte längre tv-spel och smattrande regn och en kopp kaffe till och vila på maten. Men det är bokmässevecka och det kommer så många hit som jag vill träffa, syskon, vänner, ja hela Svenskfinland kommer ju. Det är nästan lite stressigt för hur ska man hinna träffa alla man vill träffa? Jag får nästan lust att göra som mormor brukar göra när det är någon större fest, placera mig i en stol och bara vänta på att alla ska komma förbi och prata en stund. Någon fyller på mitt vinglas ibland, räcker mig några snittar.

Vad tror ni om det Ylva och Jessi?

Tjugosju

Häromdagen var det min födelsedag. Jag antar att de flesta tycker om sina födelsedagar, för mig har det dessutom alltid varit det ultimata tecknet på att det faktiskt är sommar. Och en somrig dag blev det. 

Jag ser lite skeptisk ut här, vet inte varför, för jag var jättenöjd. 

Dagen började med utfärd till Amundön, det var lite småkylig vind men det blev förstås ett dopp ändå. Amundön ligger drygt tio kilometer söder om Göteborg, perfekt cykelavstånd med andra ord. 

Det blev alltså bad, fast inte just där vi satt, för vattnet var ganska sunkigt. Trots det var det fullt av stora fiskar som plaskade omkring. Havsöringar, fick vi veta av en man som satt på klippan intill. 

På kvällen mötte jag upp Hannah och Peter som var på besök från Köpenhamn.

Ylva var också glad. 

Här sitter vi och väntar på att kvällens huvudattraktion ska dyka upp.

Patti Smith!
 

Det var alltså Patti Smith som spelade på Trädgårn. Hon var förstås hur cool och inspirerande som helst och det var också en skön stämning på konserten, avslappnad och lugn. Så fint att bli medbjuden. 

Jag hade med andra ord en väldigt fin födelsedag. Nu gäller det bara att komma ihåg att jag är tjugosju också.

Torsdagsmåndag

Vaknar upp och tänker åh vad skönt då väckarklockan ringer. Min åttadagarsvecka som blev tre dagar kortare, och man vet att man har tillfrisknat när man är för rastlös för att läsa. I grannrummet sovs det fortfarande, men bara ett par nätter till. Nu har bland annat Ylva varit här i nästan en månad,  och jag har liksom knappt hunnit vänja mig och så blir det tomt igen.  

Det känns som måndag. Är det måndag? Nej, det är inte måndag. Det är torsdag och snart helg, även för mig, men nu ska jag cykla iväg till jobbet. På en lånad cykel som jag har haft i drygt ett år nu men som snart antagligen mest kommer att få vila. Nej, jag har inte tagit körkort. Men någon har hittat en annan cykel åt mig, en cool cykel till och med som kanske kan gå jättefort. Det ni.

Helsingforsandet / bildbomb

Ursäkta nu hörni, men min frånvaro har faktiskt sina orsaker. Förra helgen var jag en sväng till Finland, hängde på bröllop och besökte Jessi, den här veckan börjar jag klockan fem tre dagar i rad och då är man inte jättepigg. Men en liten genomgång av helgen ska ni i alla fall få. Även om det blir lite först-gjorde-jag-det-och-sen-gjorde-jag-det-varning på det hela.

Eftersom bröllopet började först på eftermiddagen hann det strosas runt i Helsingfors på lördagen. Jag noterade bland annat denna orangea vägg med medföljande gatskylt med vacker font.

Snyggt och trespråkigt på samma gång

Domkyrkan var stor och pampig som vanligt.

Som sagt

Under själva bröllopet var vi uppklädda och glada och jag och storasyster Sara fick en kommentar om att vi var så fint klädda enligt våra personligheter. Ganska trevlig iakttagelse som vi själva faktiskt gjorde på väg till bröllopslokalen.

En sprallig blomsterhög och en lugn minimalist

I ett litet häfte hittade jag en synnerligen väl överensstämmande beskrivning av mig själv. 

Angående den sista meningen: jag var fyra år gammal och hade en replik.

Även om det blev lite kort hann jag sitta ner och prata lite med mormor om viktiga saker. Hon var så klok och stilig som vanligt.

Antagligen min äldsta vän

Ni kan ju gissa vem jag umgicks med som hade en så här fin kaffemugg. Jessi förstås!

Kaffe och rågbröd fick jag när jag anlände. Sicken lyx!

Hon och J bjöd på tacos (!) och bastu (!!!) vilket gjorde att jag lämnade Finland ca femtontusen gånger gladare. Dessutom hann Jessi visa mig runt i sina hoods. Där fanns bland annat flashiga hus och skräniga måsar. 

På spaning efter måsar

En mycket lyckad helg måste jag säga. Och nu blir det snart åka av igen, för på fredag åker jag till Köpenhamn över helgen. 

Inbördingar

Nu sen jag har börjat jobba har jag tänkt att jag ska komma igång och skriva. Lite mer strukturerat, och lite mer helt enkelt. Men det är svårt. Jag saknar ett sammanhang. Jag saknar framför allt mitt sammanhang, mina skrivmänniskor som numera också är mina bloggmänniskor, bland annat Lotta, Mia och Jessi. Vi testade en gång att köra en runda över Skype, men det funkade inte särskilt bra. Så nu säger jag det, kom hit vänner! Kom till Göteborg och skriv med mig i sommar! Övertalningskampanjens första skede börjar nu.

Mellanrum och Panorama äter skrivarfrukost sommaren 2010. Idyllen!

Finbesök

Några sista grejor då. Om vad jag har gjort medan mina föräldrar har varit här på besök. Förutom trevligt har det framför allt varit svinkallt. Den här jäkla blåsten alltså, nu får det vara nog. Det är allt tur att det finns så många caféer och pubar man kan hänga på. Det är liksom mest det vi har gjort, tycker jag. Lite museum, lite umgänge med andra folk (och hundar). Prat om ölens olika jäsningsprocesser, böcker vi har läst och inte läst.

Mmm, kaffe.

Ölrepubliken. Oh mein Gott, det var gott. Öl och fish'n'chips.

Fixade också lite nya kompisar till mamma och pappa när vi var på ovanligt 

stammistäta Café Kultur. Fast just här är det bara jag och pappa. Randiga

och hungriga.

Det är alltid kul med besök. Som mamma konstaterade strax innan flygbussen åkte så känns det inte som att vi bor så jättelångt ifrån varandra. Hej då!

Djur!

Det är möjligt att jag inte kommer att hänga med er så mycket alls mera. För jag har fått en ny kompis. Hon heter My. 

Vi hängde hemma hos My igår och hon fick en slamsig liten bäver av mig som hon kunde tugga på. Det var en populär present, det lönar sig verkligen att fjäska. 

Hej hej jag är sex månader gammal och jätteglad.

Parenteser

Hittade en mor och en far på tågstationen i måndags. Så trevligt!

Pappa H och mamma G på Hagabion. 

Vän

"Jag har aldrig förr fått ett så här bra första intryck av en stad", sa Johanna. 

Visst, det skulle bli sol hela helgen och det stämde inte, visst, vi hade båda vaknat vid 3-tiden på morgonen och var kanske inte de piggaste spiggarna i pölen när vi promenerade omkring i stan på fredagen. Men ändå, vissa helger. Då man har jobbat öppningspass och gått och lagt sig klockan sju, då man har vetat att en vän ska dimpa ner på ens arbetsplats (!) och man har gått och sett fram emot det ända sen januari. Och så kommer hon gående där i Tax Freen och allt är bara så bra som det kan vara. 

Och som vi alla vet blir allt ännu bättre av att dricka kaffe.

Johanna hade tagit med sig lite presenter åt mig: Ruispalat, Pätkis (!) och Jenkki-tuggummi. Som tack för det visade jag henne bland annat Poseidon-statyns hemliga vinkel. Men för att få se den måste man komma och hälsa på mig, så den bilden får ni inte se. Men jag kan säga att den involverar en stor fisk.

En bild ni däremot gärna får se är denna:

Blev något förvånad av att läsa om Kokkola i lördagens GP.

Vad gjorde vi mer? Gick lite i affärer förstås. Jag hittade en väldigt gul klänning. Som jag inte köpte.

Den var liksom väldigt mycket klänning.

Sen gick vi på partaj. Det var väldigt, väldigt roligt. Och vi var väldigt, väldigt glada.

Under söndagen sken solen så man höll på att bli tokig, så då promenerade vi omkring i säkert fyra timmar, med lite lagom krabbis, och såg på älgar och får och andra Slottsskogsdjur. Slutsatsen av detta?

Helg + vän = succé

Hurrahelgen

Det blev ju bara så bra som man kunde tänka sig den här helgen då Johanna hälsade på mig. Till exempel drack vi jättemycket kaffe, åt jättemycket godis, och pratade precis hela tiden. Jag återkommer med lite bättre redogörelse här framöver, men är nu smått traumatiserad av att nyckeln till min ytterdörr inte fungerade när jag kom hem från jobbet för några minuter sedan. What's up with that?

Det finns så många Johannor i mitt liv, men den här är den allra första. 

Stockholm (Hökarängen)

Det känns nästan som att ha en långhelg de gångerna jag jobbar öppningspass på fredagar, för då håller ledigheten på från fredag eftermiddag till måndag mitt på dagen. Sådana helger passar det bra att åka iväg någonstans, den här gången blev det Stockholm där syster yster den äldre och sambo har bott ganska länge redan. Äntligen blev det av att åka på besök. 

John och Sara...

... och jag och John. Helt naturliga och inte alls turistigt poserande framför Dramaten.

Det fanns mycket fina detaljer i deras kvarter. Kontor, Bokförlag och Tobak, sade några av skyltarna.

"Emma" hette ett annat ställe. Där kunde man gå på loppis och fika med sin hund.

Skönt med lite krabbispromenad på söndag.

Julrens

Rensning, rensning. Av badkarsavlopp (ja, det där jobbiga som finns bakom den jäkla plåten som smäller och smäller tills den lossnar), av hårdskiva. En nyårsritual kanske, jag vet inte. Vad jag vet är att det är väldigt julmysigt hemma hos mig just nu och att jag ikväll får besök av en kär vän från USA som jag inte har träffat sen jag bodde i London. Första gången vi pratade med varandra diskuterade vi Tolkien i tre timmar. Nästan alla andra gånger vi sågs bakade vi pizza. Ni förstår att detta är ett besök värt att se fram emot.

Nu ska jag bara försöka kurera min migrän, misstänker att det inte var särskilt fiffigt att vara vaken i över 20 timmar i sträck igår efter mitt morgonpass / The Hobbit på bio / "På spåret" hemma hos Hanna. Nåväl. Migrän i julmysig lägenhet är faktiskt helt okej än så länge.

Hemma hos mig är det så juligt att man nästan storknar.