fredag 28 april 2017

Det stora bloggäventyret

Det regnar ute och jag åt nyss lunch och drack kaffe samtidigt som jag kollade på ett avsnitt av "Det stora fågeläventyret" på svtplay, väldigt mysigt. Nu halvligger jag i soffan trots att jag borde gå och handla mat och hämta ut ett paket från posten. Segt att gå ut i regnet en gång till, i förmiddags tog jag bussen till en stor blomaffär/plantskola och köpte de där jäkla balkonglådorna  och lecakulorna som jag har tänkt fixa hur länge som helst för att jag ska kunna plantera ut mina små växtbebisar. Jag passade dessutom på att hämta ut en rullgardin som jag reklamerade för en vecka sen, samt att köpa lite öl. Med andra ord, jag hade lite att bära på.

Som tur börjar det kännas som om förkylningen är på normal nivå nu, jag känner mig inte sjuk längre, bara allmänt slö. Så där slö så att det bara känns mysigt att det regnar ute. 


Det är lustigt, men jag känner någon slags nyväckt blogglust just nu. Kanske för att jag har hittat tillbaka till att läsa bloggar (eventuellt pga min Instagram-detox?) den senaste tiden, jag har liksom plötsligt kommit på hur roligt det är med folks viktiga och seriösa och oseriösa och fåniga och fina inlägg och hur den blandningen verkligen gör något med mig. 

Hursomhaver, planen för resten av dagen är: gå och handla (och hitta på någon mat att laga, why me?), hämta ut paket från posten (innehåller shampo mm), plantera ut lite växter i balkonglådorna, städa (??), laga middag. Imorgon är jag ledig men sen jobbar jag två korta dagar på söndag och måndag så det blir ingen långhelg för min del, men det gör inte så mycket faktiskt. Och sen är det maj. Ursäkta, men vart tog april vägen?

torsdag 27 april 2017

I juni

Gissa staden!


Indeed är det så att jag ska åka till Wien! Mina associationer till bilderna ovan: 

Staden Wien (som jag hoppas bilden föreställer?) - jag tänker framför allt på Elisabeth Åsbrinks Och i Wienerwald stod träden kvar som är en intressant och sorglig berättelse om en judisk pojke som räddades till Sverige under förintelsen
Sachertårta - min far gjorde sin egen sachertårta när vi firade hans 40-årsdag. Jag kommer ihåg det så tydligt och att det var en så självklar grej det där med att ens föräldrar var så himla gamla, nu tänker jag kanske lite annorlunda, hehe.
Freud: kan väl analysera punkterna här ovan kanske?

PS. Om någon har Wientips är det bara att hojta, vi ska bara vara där en helg (hela lördagen, halva söndagen) så vi får försöka hinna med det viktigaste (=tårta).

onsdag 26 april 2017

Huvudet fullt

"Nämen jag tycker inte att det är så farligt med pollen i år."

HAHAHAHAHAHAHA.

Där fick jag. Jag hade visst missat att björken inte hade börjat blomma än. Idag har jag varit som i ett töcken, allergisk och förkyld på samma gång, men jag kunde som tur gå lite tidigare från jobbet. Var helt yr och snurrig och mådde inte alls bra, nu är jag dock ledig i dagarna tre så jag hoppas att det värsta går över. Men det fina vädret? Motionsstigen? Joggingskorna? Jag tror att allt får vänta några dagar så att jag inte helt plötsligt blir sjuk också.



Just nu konsumerar mina öron Mhairi McFarlanes Who's that Girl, väldigt rolig och torr och mysig på samma gång. Perfekt för stunder när man inte riktigt orkar med den där tjocka seriösa romanen, inte är sugen på en deckare men vill ha något lite lätt och smart (ogillar däremot det fjantiga omslaget). Mina ögon och öron (?) konsumerar Big Little Lies som jag tycker är rätt bra, älskar framför allt att få se Reese Witherspoon flera dagar i rad eftersom jag tycker att hon är kjempegrejt och verkar så trevlig. I fysisk bokväg är det fortfarande Auster som gäller, nu närmar jag mig sorgligt nog slutet, men även Anne Proulxs Barkskins, samt Louise Doughtys Blackwater som jag, ehem, råkade köpa på mig idag.

Nu ska jag steka morötter och lyssna på de sista kapitlen av McFarlane. Over and out. 

tisdag 18 april 2017

Vardagar/vårdagar


För några veckor sen var det fyra år sen jag och Cyklisten blev ihop, det känns både rimligt och märkligt på samma gång. På sätt och vis känns det som evigheter sen den där kvällen då jag hade Johanna på besök och vi tog vagnen till svartklubben i Majorna. Kanske för att det var som ett annat liv, jag hade bara jobbat i ungefär ett halvår och var liksom i startgroparna för livet efter studietiden. 

På samma gång är det så klart också underligt att tänka sig att vi inte skulle känna varandra, jag undrar vad jag hade haft för liv då? Jag tänker mig att det kanske hade sett rätt så lika ut, jag har aldrig varit någon som gör upp särskilt storslagna tioårsplaner utan låter hellre livet hända (hoppas att det inte är så passivt som det låter). Jag tänker liksom att olika situationer uppstår och att det är ur dem jag tänker framåt snarare än att jag gör upp en plan som jag sedan vill följa oavsett vad. Och om man tänker så är det ju faktiskt möjligt att jag hade haft ett helt annat liv än nu. Svindlande tanke, och inte helt orelaterad till att jag fortfarande läser Paul Austers 4 3 2 1 där samma huvudperson har fyra parallella liv. För att förtydliga menar jag så klart inte att jag önskar att vi inte hade träffats, hehe.

Bilderna här ovanför uppifrån och ner:
- Jag bor på en kulle som allt som oftast är det första som möter dimman som rullar in från havet, och trots att det går att drömma om olika platser man skulle vilja bo på måste jag säga att jag älskar denna kulle! Min kära mor kanske minns att jag försökte övertala henne om att vi borde anlägga en kulle på vår platta österbottniska gård en gång i tiden? Inte så dumt att ha hamnat mitt uppe på en till slut.
- Vi firade så klart fyraårsdagen mitt i trötta mars med middag och sjukt goda drinkar på ett ställe i Majorna som har en gin&tonic-meny. Gott!
- Dagen efter när man känner sig lite sliten händer det att vi cyklar till en pizzeria och sen andaktsfullt äter pizzorna i soffan framför en riktigt dålig film. 

torsdag 13 april 2017

Ledigheten

Med reservation för att det alltid finns en risk att jag behöver hoppa in på jobbet om någon blir sjuk: nu har jag påskledigt i fyra dagar! Det hör inte till vanligheterna, men i och med att jag numera jobbar inne i stan händer det att vi har kortare öppettider vilket innebär att folk behöver få ihop sina timmar medan jag kan lägga mina kontorstimmar på andra dagar. Jag jublar och har noll planer för dessa fyra dagar av oändlighet som sträcker ut sig framför mig. Det som står på listan är:

Chokladägg
Bokhög
Tvätta fönster
Träffa vänner
Dricka öl

Tror inte att det var så mycket mer än så. Glad påsk!

tisdag 11 april 2017

Vårlistan!







































Har våren börjat som du tänkt dig?

Det har den! Den drog igång med buller och bång (lovar att inte rimma mer än så) och nu är det verkligen fem före att allt slår ut i naturen. 

Hur såg ditt liv ut förra våren?

Precis den här tiden hade jag och Cyklisten inflyttningsfest, men i övrigt har jag för mig att jag var väldigt trött, stressad och omotiverad på jobbet. Känns inte som någon jätterolig vår faktiskt. Det positiva var att jag började vara ute och jogga för att stresshantera vilket jag också har jag fortsatt med, så något gott kom ur den tiden också.

Vem/vad är din vårförälskelse?

Mina små fröbebisar! Rädisorna som sticker upp sina spröt ur jorden och rucolan som dök upp bara två dygn efter att jag sådde fröna. Jag blir så lycklig av detta småskaliga odlande. 



Har du något vårprojekt?

Förutom odlingen (låter som om jag hade flera tunnland med odlad mark) har jag för tillfället bestämt mig för att inte kolla instagram under vardagarna. Det kanske inte riktigt kan kallas för ett projekt, men jag känner att jag behöver pausa mitt intag av sociala medier. Det har funkat bra hittills och jag saknar det nästan inte alls. På helgerna får jag sedan frossa, och det här är alltså helt självvalt och bara ett sätt för mig att inte fylla min tillvaro varje sekund med intryck utifrån. 




Har du några särskilda vårplaner?

Det har jag! Jag och Cyklisten ska upp till Stockholm en helg och hänga med kompisar och familj, senast jag var uppe hann blev jag sjuk så det blev inte så mycket syskonbarnshäng, men det tänker jag ta igen med råge. Sen viskas det om att jag eventuellt ska få följa med Cyklisten på en jobbresa i Europa, men eftersom jag tycker att det låter så ofantligt generöst så tror jag inte det förrän jag ser det. Här närmast ska jag göra nada under påsken då jag faktiskt är ledig i fyra dagar (!), det ser jag också fram emot.

måndag 10 april 2017

Hur man reagerar

Den senaste tiden har det i bloggar och sociala medier förekommit irritation över när människor som inte är direkt berörda av tragedier försöker vinkla det personligt, t.ex. genom att säga att de hade tänkt besöka x eller y men ångrade sig, eller att de befann sig på z dagen innan. Jag kan förstå irritationen om det handlar om någon som använder en tragedi för att framhålla sig själv, det tycker jag också är osmakligt, självklart är det mycket värre för dem som är direkt drabbade. 

Men jag kan också förstå reaktionen, för är det inte så vi gör när vi försöker begripa något fruktansvärt? Genom insikten att det faktiskt hade kunnat drabba oss - vi är chockade och tacksamma över att vi skonades samtidigt som vi känner sorg över dem som har drabbats. Jag tänker att det är komplicerade känslor, kanske handlar det snarare om att sociala medier inte är det bästa forumet för alla att bearbeta chockartade upplevelser i, jag vet inte.

Glad blir jag i alla fall av att vakna upp till nyheten om att Sannfinländarna har backat 25% ute i kommunerna och att De Gröna gjorde sitt bästa val hittills. På något sätt ska det gå att befinna sig i världen den här veckan också, trots allt som har hänt.

 

tisdag 4 april 2017

Små frön som gror

Jag undrar varför jag alltid blir så förvånad över att det är mycket att göra när det är vår då det alltid är så. Kanske så att nästan alla helger framöver är fullplanerade, eller inte riktigt, men ni vet den där känslan när man inser att det finns EN dag under hela våren då man inte har planer? Det går ju inte att motstå då det händer så många roliga saker och efter en seg vinter törstar man efter att det ska hända någonting. 

Vad händer mer? Jo, mina gröna fingrar vet inga gränser, så känns det i alla fall trots att jag misstänker att vår ljusa lägenhet snarare är orsaken till min odlingsiver eftersom allt växer så det knakar. Möjligen är detta något som jag har ärvt och lärt mig av min mor, men så fort vårljuset kommer fram numera är det som om jag flyger upp ur soffan och gormar ODLA ODLA VAD SKA VI ODLA TROR DU ATT DET FINNS FRÖN PÅ WILLYS och nej det gör det så klart inte, men nu har jag sått sallat, rucola, rädisor, thaibasilika och... det var väl typ det. Sådde fröna i söndags och redan idag går det att se något smått och grönt som tittar upp ur jorden. 

Den här dagen har gått så fort, den började med att jag satt med en trög dator på jobbet och sedan pratade med IT-support i över en timme medan tiden rann mellan fingrarna för allt det där andra som jag egentligen borde ha gjort hann jag ju inte alls med. Sen cyklade jag via bibban och hämtade en bok som Cyklisten hade reserverat i mitt namn, joggade en vända och lagade sjukt god mat (purjolöksplättar med persilja och kanel, koriander och annat gott i) och det var den dagen. Hyfsat för att vara en tisdag ändå.