onsdag 31 december 2014

En genomlysning 2014

Jag ser tillbaka och tänker först spontant att det inte har hänt så mycket det här året. Att det har lunkat på i lagom takt, jag har läst lite. Ungefär så. Men det är inte riktigt sant, eller det är inte alls sant. Jag känner mig inte särskilt kategorisk just nu, så det blir ingen kategorisk uppdelning av året varken tematiskt eller månadsvis. Men en liten lista blir det ändå, fast bara en liten. 

Jäkt: jag kom på det rätt nyligen, att jag ska försöka skilja mellan stress och jäkt. Jag läste Kristina Sandbergs trilogi om Maj och där var Maj jäktad. Inte stressad, jäktad. Av att ha så mycket på gång. Jag tänker att det är viktigt att inte vara för stressad, men att det också är lätt att överdriva ibland, att blanda ihop mycket att göra med en stressklump i magen, och det är inte nödvändigtvis samma sak. Det här är kanske ett nyårslöfte, jag vet inte. Att försöka tänka klart om vad saker och ting egentligen är.

Förändringar som lämnat spår: jag har blivit sambo/särbo samtidigt, samt fått ett nytt jobb med mera ansvar och nya arbetsuppgifter. Det känns i och för sig som att jobbet kommer att lämna mest avtryck på det kommande året, men händelsen ägde ändå rum under 2014.

Människorna: de är många, särskilt på jobbet. Både kunder och kollegor. Och jag tror att det har gjort att jag har blivit lite folkskygg när jag är ledig, jag orkar liksom inte med folk i allmänhet som jag gjorde förr. Så det har blivit extremt lite ensamsittande på café, vilket jag tycker är lite tråkigt. 

Antal lästa böcker: i skrivande stund, 64 stycken. Testade att föra lite sån statistik i år, men utan att skriva ner vad jag läste. Hyser en märklig motvilja mot det, antalet var däremot intressant eftersom jag inte hade någon aning. Det känns som rätt många. Men jag har ju inget att jämföra med. De största utmaningarna var utan tvekan Bergtagen och Knausgårds sexa.

Mat: den godaste maten är maten man äter när man är riktigt hungrig. På en båt efter att ha seglat hela dagen, eller varför inte på en restaurang efter att bara ha ätit båtmat i fem dagar. Matsäck man har med sig på en cykeltur. Mat man lagar tillsammans med andra.


En av många middagar utanför ett av Hannas många hem

Jib: tydligen engelska för fock. Sånt man kan lära sig när man är ombord på en segelbåt. Jag lär mig pyttelite till för varje gång, och det blir roligare ju mer jag kan. 

Julen: den var lugn, med lite jobb och ganska mycket ledighet. Mest massor av filmer och en hel del mat.

Aktiviteter: mycket cykling, undrar hur långt jag har cyklat i år. Runt omkring i Sverige, i norr och söder, i Danmark och Finland, i skogen, på asfalt, på is. Ett bra sätt att ta sig fram, och ett utmärkt fordon om man behöver avreagera sig muntligt på något i samhället. Tillsammans med Cyklisten har jag upptäckt den så kallade cykelranten, då man cyklar i bredd och förfasar sig över saker man stör sig på.

Sammanfattat intryck av året: det kändes som ett ganska vuxet år på något sätt. Ganska strukturerat utan att vara tråkigt.  

Omak: riksdagsvalet. Say no more.

Nytt: det här med att bo på landet är inte att underskatta. Inte samma sak att hänga i ett hus nära kor bara över en helg, jag vet. Och jag skulle definitivt behöva mer sällskap än kor. Men någon gång, att bo ute i naturen. 




Dans och sånt: bröllopet jag och Cyklisten var på under midsommar. Det var svinkallt för att vara midsommar, men den roligaste festen på länge.

Och så, precis som året, slutar det abrupt.


måndag 29 december 2014

Vita moln

Det känns som flera år sen jag har sett snö, kan det stämma? Det är underligt hur det först är så fantastiskt med flingorna, och sen, kanske en dag senare, är det helt normalt. Kanske har det något att göra med att det är så här jag tycker att det ska vara på vintern, vitt, kallt. Inte mörkt och ruggigt. 

Ja, jag pratar om vädret. Läste äntligen Bea Uusmas Expeditionen. Min kärlekshistoria och tänkte tillbaka på ett jobb för länge sen, då jag berättade för människor om sånt här. Snö, kyla, isbjörnar och hur länge de lever. Jag minns inte det nu, men jag minns att jag sjöng tillsammans med ett gäng människor från ett äldreboende, de ville att jag skulle ta ton.

Helst så här, tills det blir vår.

Varför kommer alltid den här sunkiga känslan den här tiden på året? Är det en baksmälla av året innan? Är det därför jag tycker så illa om januari och februari? Vad man gör med sig själv, vad gör man? Säger något om vädret, tittar inåt, blundar. 

lördag 20 december 2014

Läst en del

Det är ett tecken på viss bloggtorka att jag tänker inleda varje inlägg jag börja skriva med "idag gjorde jag si och så". Men så kom jag på att det var ett tag sen jag skrev om vad jag har läst, det var nog den där Bergtagen som höll på att ta kål på mig. Sen dess har jag läst ut Kristina Sandbergs fantastiska trilogi om Maj som bara blev bättre och bättre för varje del. Åh, så jag tycker om hennes sätt att beskriva hur Maj grubblar på stort och smått, hur jag går bredvid Maj där i hennes våning och inte förstår hur hon orkar städa så mycket när jag knappt orkar föra min tomma kaffekopp till köket. 



Nu läser jag Longbourn av Jo Baker, en bok som jag har varit nyfiken på länge och som mamma läste med behållning för ett tag sen. Det är kanske ingen storslagen historia (inte än i alla fall), men dock en väldigt behaglig stämning att befinna sig i. Den handlar om Sarah som är hushållerska hos familjen Bennett från Pride and Prejudice. Mycket välskrivet och inte helt lätt engelska vilket känns som en uppfriskande utmaning. Fult omslag tyvärr... slappt att bara slänga in ett par urklippta skor istället för att ta ett fotografi av ett par riktiga skor i en trappa.


Jag har hunnit med en del läsning den senaste månaden faktiskt, konstigt nog med tanke på hur mycket jag har haft att göra. Annat jag har läst är Patrick Rothfuss kortroman The Slow Regard of Silent Things, lite småsöt men når inte ens nära The Name of the Wind. Läsvärd om man gillar hans sätt att skriva (och har läst hans övriga böcker, det är något av en förutsättning). Sen har jag också läst ut Bodil Malmstens Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig, inte riktigt lika skarp som hennes tidigare loggböcker, men mysig som toaläsning.

"mysig som toaläsning"

Nu har jag bott länge i Sverige hörni.

torsdag 18 december 2014

Eget julfirande


Mera julmusik, med Weeping Willows denna gång. Visste inte att de hade gjort en julskiva, den är väldigt hemtrevlig att ha på i bakgrunden. Jag äter gröt med torkade dadlar i, skriver en lista på vad som ska uträttas. Jag har två sköna lediga dagar nu innan jag rycker in för att jobba mina julpass, det känns riktigt bra faktiskt. I år firar jag jul i Göteborg igen, med Cyklisten som är så snäll att han stannar kvar i stan med mig. Även om jag inte har firat julafton hemma på tre år nu (!) och saknar att sitta där med familjen och långsamt öppna julklappar, fylla på vinglaset, proppa i mig smörgåsar med julbordsfavoriterna, måste jag säga att det är fint att hitta på sina egna jultraditioner också.

De tre senaste åren har jag till exempel firat lillajul hemma hos Nathalie med familj. Det har varit ett bra startskott för julkänslan och ibland den sista gången man har hunnit träffa vissa vänner innan jul. Förra året var jag visserligen ledig på både julafton och juldagen men jag stannade ändå i Sverige eftersom det är svårt att hitta flyg under julen och trist att hinna vara hemma i bara en dag. Då gjorde vi en dagsplan för julen. Den var aningen torftig, men hur ska man göra egentligen när man börjar fira jul på egen hand? 

Jättefin kaffekopp från House of Rym
Jag började min dag med att dricka kaffe ur en vacker kopp som jag fick av Hanna i julklapp igår, jag har nog pratat om den i snart ett halvår. Älskar sjuttiotalskänslan och den kaffebruna färgen. Gårdagskvällen tillbringades med drink i handen och lustiga samtalsämnen i Hannas och Jonas nya hem. 


Jag och min förra roomie Micke drack goda glöggdrinkar i köket
I vardagsrummet stod djuren och väntade in julen

Jag och Hanna fick grönt hår i kökslampans sken
Jag tycker om när jag inte behöver stressa när jag städar. Utan kan skrota runt, sitta ner och bläddra i något, plocka lite, torka av lite ytor, ta en paus och koka gröt. Så ska jag hålla på hela dagen idag. Men nu ska jag börja bocka av min lista.

onsdag 10 december 2014

Lite lite ledigt

Hittade vinterskor, identisk modell som mina två par jobbskor men av läder och med ullfoder. Bestämde mig på fem minuter, avskyr att köpa skor.

Idag, lite ont i ena foten, men det beror sannolikt på att jag har jobbat lite för många dagar i rad. 
Idag, en nästan ledig dag, bara ett par timmar jobb som mest går ut på att sitta stilla och lyssna, ja, jag sitter gärna, med en hjärna som springer varv på varv.
Idag, hittade en julskiva med Chris Isaak, vaknade utan väckarklocka klockan tio, ser mig i spegeln och det syns visst att jag fortfarande är lite trött. 

Det kommer att bli intensivt, sa dom, det kommer att vara kaotiskt. Mmm. Jag hummar. Ute vankas det storm, eller det har stormat under natten. Fast jag tänker att när alla bitar har fallit på plats, då den ena gubben ringer och det ska fixas fram en stege, då den andra gubben ringer om något annat som ska skruvas ihop, då när gubbarna har julledigt, då ska jag njuta.

onsdag 3 december 2014

Hyacinthopp

Ibland tror jag att jag kanske överdriver lite när jag tänker att jag inte ska göra någonting när jag kommer hem från jobbet. För ungefär timmar sen upptäckte jag att hyacinten i köksfönstret hade slungat sig ner på golvet. Stackars hyacint, tänkte jag och lyfte upp den tillbaka. Men jorden som föll ur krukan? Den ligger kvar i en prydlig liten hög.

När jag var liten hade jag förresten en bok som hette Hyacinta, om jag har googlat rätt var den skriven av Maj Bylock. Jag tror den handlar om en liten miniatyrflicka som liksom föds ur en hyacint. Så väldigt gulligt, tror att hon i något skede också bor (eller sover?) i en högklackad sko. Det var en väldigt bra bok.

Cyklisten brukar skratta åt att jag har en sån förkärlek för små saker. Tio gånger av tio pekar jag ut de allra minsta husen när vi är ute och cyklar och proklamerar det där var fint, där skulle jag kunna tänka mig att bo.