Jag tänker rätt mycket på pengar nu, på att vi i flera år har haft rätt så lite pengar. Man vänjer sig så klart och man anpassar sitt liv efter sin ekonomi. Under pandemiåren har det också varit lätt att avstå. Men nu när vi är inne på år X av låga inkomster (en som jobbar med halvdassig lön, en som gör oavlönad praktik) börjar jag tröttna. Tröttna på att inte kunna unna sig att äta ute någon gång, unna sig nya kläder (tänker då på typ underkläder, sånt jag inte är så sugen på att köpa på loppis), unna barnet en större säng.
Det kommer småningom att ändras, det både hoppas och tror jag ganska visst. Och jag är glad över att vi bor i hyresrätt så den dåliga ekonomin inte behöver betyda eventuell kris. Men oj vad listan börjar bli lång på sånt jag tänker mig att jag ska köpa (springskor i rätt storlek t.e.x) sen.
En fördel är att jag blir så ofantligt glad när jag hittar något riktigt fint på loppis, häromveckan fyndade jag ett svart släpigt sjok i viskos med blommor på för ca 70 kr. Lite saftigt för att vara ett loppisköp, men en sån fullträff att det var värt det.
