lördag 17 september 2016

Euforin

När den släpper och kroppen plötsligt känns lättare och sinnet bara flyger iväg och jag flätar mitt hår och dansar, jo jag dansar. Jag har börjat avsky den så, pms:en, för det verkar som om den bara blir värre och värre. Så här brukar det vara:

- Först en rastlöshet och håglöshet, jag har inte lust att göra nånting. Försöker kanske välja en film att se på någon kväll men ingen är rätt. Det finns liksom inget rätt val.
- Sen det värsta stadiet, ångeststadiet. En ständig känsla av ångest i kroppen, lite som att befinna sig utanför sig själv, lite på sidan av. Vill jag faktiskt leva så här? Varför bor jag här? Varför jobbar jag med det jag gör? Tycker ens mina vänner om mig? Varför vill Cyklisten egentligen vara tillsammans med mig, nej det vill han nog inte. Så där håller jag på, ibland i mer än en vecka. I kombination med att vara en person som alltid överanalyserar allt är detta riktigt riktigt jobbigt ibland.
- Till sist, irritation och ilska, kanske det bästa (av tre dåliga) alternativet. Jag blir förbannad och gormar åt folk som promenerar på cykelbanan, jag hatar kapitalismen och patriarkatet (ännu mer än vanligt), och ibland är det nästan en lättnad, för att vara arg är i alla fall på något sätt produktivt och aktivt.

Det är inte så illa varje månad, men fy fan vad jag är trött på skiten! Idag när jag i total menseufori har varit ute och joggat, städat lägenheten, köpt kläder, handlat mat, tvättat kläder och ska få hem två vänner på filmkväll. Lider ni också av pms, har ni alltid gjort det, hur gör ni för att hantera det? Jag skulle bli så glad om någon ville dela med sig för det är ju trots allt ett väldigt intressant ämne.


3 kommentarer:

Malin sa...

Jag har haft turen att komma ganska lätt undan, men visst blir det värre för varje år. Har vissa perioder haft GRYM spänningshuvudvärk just innan mens, och tydligen har jag blivit alltmer lättirriterad också, märker hur arg jag är på allt (speciellt på familjen) ett par dagar innan jag får mens. Suck.

Ses vi på bokmässan i Göteborg? Ska du?

Nina sa...

Alltså neeej, jag vill så inte att det ska bli värre med åren. Buhuu. Tur då att man kan gå på Bokmässan för att lätta upp humöret för det ska jag! Kan inte du maila din telefonnummer till mig så får du min, jag har en annan än tidigare. Skulle vara jättekul att ses!

Malin sa...

Du har mail!