måndag 28 augusti 2023

Höften

I början av sommaren fick jag ont i höften. Efter att ha joggat försiktigt men regelbundet flera gånger i veckan i månader slog det plötsligt till, och jag förstod ingenting. Jag försökte jogga lugnare ett par gånger med resultaten att jag vaknade med höftsmärta och var tvungen att ta värkmedicin. 

Och så idag, när jag gjorde en yogasekvens för höfterna som jag tycker är väldigt skön lystrade jag lite extra när instruktören da något om att man  ibland kan känna sig extra känslosam när man har arbetat med höfterna. 

När var det egentligen jag fick ont första gången? Jo, under semesterns allra första dagar. Jag googlade och hittade en artikel som diskuterade höftsmärta i relation till stress eftersom, och nu talar läkaren här som ni hör, de körtlar (?) som producerar adrenalin sitter i anslutning till höften. Och adrenalin är det hormon som reglerar "fight or flight", alltså de reaktioner kroppen får under stress.

Kan det möjligen vara så att en del av vinterns och vårens stressande hantering av vår familjesituation på något sätt kom ikapp mig när jag plötsligt slappnade av i början av semestern? Vad tror ni? Det är i alla fall en väldigt intressant och tilltalande tanke.

2 kommentarer:

Emil sa...

Stress och smärta är lika intressant som svårnavigerat, tycker jag. Smärta ska vi ju inte behöva känna, det är väl alla överens om. Däremot stress ses ju som något naturligt av många, inte minst arbetsgivare. Man pratar om positiv och negativ stress, man får under intervjuer frågor om hur man hanterar stress osv. Anyway, just avslappning efter stress har gett mig huvudvärk under många helger och kvällar efter jobbet - eller åtminstone antar jag att det är orsaken, och jag skulle tro att du är något på spåren för dina besvär. Jag hoppas att det snart ordnar sig.

Nina sa...

Jag känner också igen det där med att saker slår till när man slappnar av, under en period led jag av återkommande migrän och den slog ofta till när en stressig period precis tog slut. Jag tänker att man kanske får leva med en viss smärta men det är något som provocerar mig med att jag inte förstår mig på min egen kropp! Gissar att jag får krypa till korset (fysioterapeuten) så småningom...

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...