tisdag 30 september 2025

Friheten

Det nya, att stå och vänta på sjuåringen som cyklar hem från sin kompis där han numera är varje tisdag efter den gemensamma finskalektionen dit de får åka skolskjuts. Bra att balansera upp finskan med lek hemma hos bästa kompisen tänker jag.

Ibland hämtar vi honom, ibland får han cykla själv som idag när Cyklisten hämtar honom men sen cyklar vidare på andra ärenden. Det är precis lagom långt och egentligen bara en bilväg som ska korsas, jag tänker att den friheten är viktig att få redan som liten, att känna att man kan trots att man är liten. Att man får vara ensam men på sitt revir. 

Samtidigt står jag klistrad vid köksfönstret och spejar, vet ju hur svårt det är att få loss honom från leken, vet att det kan dröja. Och trädet utanför är fortfarande fullt av gröna löv som nästan helt skymmer sikten mot gården och jag påminner mig om att det inte bara är viktigt för den som är liten med friheten, utan också en bra övning för den som är stor.

söndag 28 september 2025

Brontë


Köpte en keps, köpte en bok som jag behöver förbereda mig på att läsa. Ordnade fyra författarbesök med fyra olika förlag och sex olika författare, gick på festen med F som är så hypead men som ju är ett stort rum fullt med folk som dricker ganska ointressant öl. Träffade en vän, gick och lade mig på hotellet i kvarteret bredvid och sov för få timmar. 

När jag kom hem på lördagen var jag så trött och Cyklisten var också så trött och det enda vi orkade med på kvällen var att se halva Döda poeters sällskap, dricka lite öl och sova sova sova. Avslutade söndagen med att äta havrepannkakor med chevre, rödbetor, valnötter och honung ja kanske två för många. Nu sitter jag däst och faktiskt lite utvilad och planer brevid barnen som snart ska sova.

Så skönt det kan vara att göra absolut ingenting efter att man har gjort lite för mycket.

lördag 20 september 2025

Tisdagslista på lördag

När grät du senast?

För några veckor sen, av trötthet efter att ha avklarat en sjuårsdag och ett barnkalas med alla förväntningar uppfyllda.

Vad skrattade du åt senast?

Åt Minicyklisten som sa att han kanske kunde vara med i Guinnes Rekordbok för att han kunde dricka vatten och prutta samtidigt.

Har du en bra hårdag?

Vet inte, jag har inte kollat mig i spegeln än. Klippte mig dock för knappa två veckor sen och tyckte det blev för uppklippt ovanpå så har gått och slätat ner håret i panik. Nu börjar det sätta sig så jag hoppas på bättre hårdagar framöver.

Ditt livsmål?

Hjälp, kan inte svara på en sån fråga en helt vanlig lördagsmorgon. Jag ber att få återkomma.

Beskriv rummet du är i?

Sitter i köket, det har blivit min plats på helgmorgnarna, sitter kvar efter frukosten och läser och skriver medan barnen leker. Bordet är ett teakbord som jag köpte på loppis för snart tio år sen, det är fullt av brödsmulor. Vårt hus är byggt på 60-talet och köket är en klassisk "tarm", dvs. kök längs med och en alldeles för smal matplats längst in i rummet. Men morgonljuset är magiskt och utanför fönstret ser jag nästan enbart fågelbärsträdens mörkgröna blad. 

En sak du önskar dig?

Jag vill gärna hålla mig frisk nästa vecka när det är Bokmässa för det händer så mycket roligt och det är många saker på gång på mitt jobb.

Det senaste du åt?

Frukost: en macka med hummus och körsbärstomater, en macka med ost, samt äggröra och kaffe. Samma varje helg.

Vad gjorde du för exakt fem år sen?

20 september. Jag var jättegravid med Minicyklisten, byggde Duplo och skördade chilifrukter, vi bodde fortfarande i Umeå.

Kan du bjuda på någon teaser inför kommande blogginlägg?

Hahaha. Nej.

Vad är viktigt i ett förhållande?

Att man förstår att man kan ändras tillsammans men att man måste inkludera varandra i förändringen.

Vad är viktiga egenskaper hos en partner?

Trygg, lyhörd, varm, någon som ser att man kan mer än man själv är medveten om.

Vem kysste du senast?

Ja det var Cyklisten då men han har varit så förkyld så det var ett tag sen.

Har du något onödigt du gör?

Tjatar på barnen. Hela tiden. Varför? Det hjälper inte men går ju inte att låta bli.

Vad ska du göra i höst?

Jag hoppas verkligen jag kan hålla i mitt skrivande! Det är så roligt att jag har tagit upp recenserandet igen för jag märker att det har en positiv inverkan på mitt andra skrivande. Jag ska gå på Bokmässan och träffa min bokklubb. I november ska jag åka till Skagen med ett gäng andra utslitna morsor, tror inte det finns nån i stan som ser fram emot något så mycket som detta gäng ser fram emot denna helg.

Vad har du i ditt kylskåp?

Alldeles för lite inser jag till min fasa eftersom jag är ensam med barnen i helgen. En flaska bubbel? Festligt värre ska vi ha det.

onsdag 17 september 2025

Att säga saker högt

Det finns saker man tänker att man ska säga, nu säger jag det.

Man kanske förbereder sig, tänker att om jag verkligen tänker igenom det innan då kommer det att låta rimligt, det kommer inte uppfattas som kritik, eller som att jag är passivt aggressiv, jag kommer att få ett sakligt bemötande, en förstående nick.

Men sen gör man inte det. Man säger inget annat istället utan är bara tyst. 

Det lätta är att säga du borde berätta det för hen, ni borde prata om det, hon borde säga det högt.

Igår glömde jag bort en bokad läkartid, det var inget viktigt utan bara en uppföljning, men det fick mig att inse att det är nära ytspänning på vattenglaset nu. Jag behöver ta ett steg tillbaka, fundera på vilka saker jag inte kan göra, både på jobbet och i vardagen. På listan står nu:

- påminna om läxläsning

- se till att barnen borstar tänderna varje kväll

Vissa saker i vardagen tror jag inte uppfattas som jobbiga.

Att förflytta föremål eller människor (barn), det som inte syns. Jag är inte transportmedlet utan bränslet som får transportmedlet att röra på sig, det som sedan förångas och uppgår i atmosfären, det som ingen ser och ingen vill åtgärda men som alla vet finns där.

söndag 14 september 2025

Saker jag inte vill veta

Jag ska titulera mig själv för en text, det ska göras "sakligt eller mindre sakligt" och jag kan inte komma på vad jag ska skriva i någon av versionerna. Bokhandlare och recensent? Det låter så torrt att man skulle kunna använda det för att suga upp fukt. Men vad skriver man? Det är som om jag har förlorat förmågan att skriva med glimten i ögat. Ironin i att ha skrivit en text inom utsatt tid men att sen tveka med att skicka in den på grund av detta.

Jag läser Deborah Levys Things I Don't Want to Know och The Cost of Living och undrar hur man lär sig skriva så, hur hon kan göra texten så luftig men ändå fylld med mening. Jag åker med Minicyklisten till barnakuten, allt är bra, huvudet är okej och han får en colaisglass som han uppmanas äta upp i lugn och ro, vi behöver inte ens träffa en läkare. På natten drömmer jag mardrömmar om sjukdomar och diagnoser. 

På helgmorgnarna sitter jag kvar i köket och dricker mitt kaffe samtidigt som jag läser, och ibland, kanske varannan morgon, skriver jag. Det är de där morgontankarna som kanske inte är briljanta, men som ändå finns där lite mer i egen rätt, innan dagen har genomsyrat dem och gjort dem till något annat. Det blir kanske ett stycke, två om det känns bra. Som alltid tänker jag det kanske kan bli till något och som vanligt kommer det inte att bli till något men bara vetskapen om att fingrarna hamrar på tangenterna gör något med mig. Det är ju det här jag har saknat. Det är äntligen tillbaka. 

Bokhandlare som äntligen skriver igen



fredag 5 september 2025

Kämpa sig mot ljuset

Kaktusen vill uppåt, den är mer än dubbelt så hög som när jag köpte den. Den här tiden kan man ha persiennerna uppdragna, det är för ljust för att grannarna ska se in om eftermiddagarna men solen går ner bakom hustaken så man inte får den rakt i ögonen när man sitter i soffan. Varje år glömmer jag att det är den här tiden växterna på balkongen är som vackrast.


Jag stickar vidare på tröjan, till Cyklisten denna gång, en gråmelerad historia som doftar fårull så starkt att jag emellanåt undrar om Cyklisten kommer vilja ha den på sig. Tänk att ullen fortfarande kan dofta så djuriskt. 

Den här veckan var motig, jag har varit både trött och stressad och bitvis omotiverad. Men jag har också hört samma sak från andra, att detta var veckan då vardagen slog till som en käftsmäll. Plötsligt kände man mörkret om kvällarna, det är inte nådigt. 

Jag drömmer om: den där helgen vi har pratat om, att åka bort tillsammans med några andra trötta mammor, kanske mot Danmark, vi får se. Vi får försöka kämpa oss mot ljuset på något sätt.

måndag 1 september 2025

Augustilista

Hur var augusti?

Spretig och något av en långsam krasch in i vardagen, men i efterhand mer en rädsla för krasch än verkliga blåmärken. Segling och semesterfamilj och en känsla av att kroppen hör hemma i kvällssolen.






Månadens jobb

Jobbstart naturligtvis men mest tankar kring en recension jag håller på skriva om en bok som landade precis rätt i mig. 



Månadens extra

Havet, det var så mycket med havet denna månad. Hur sältan stannar på huden, hur lyckan kan välla in i kroppen av att kliva ner i det från en badstege i blåsten.

Månadens festliga

Noll fest för egen del tyvärr, bara barnkalas. 



Månadens tv

Den utdelade dokumentären om Paul Simon som finns på Svtplay träffade mitt i hjärtat, se den!

Månadens plagg

Kjolen jag hittade (för inte en jättebilligt peng) second hand precis innan semestern, har använt den massor och blir så glad av mönstret! Men också tröjorna jag stickade åt barnen som de hade på sig varje dag under seglingen.





Månadens film

Kommer verkligen inte på någon särskild som är värd att nämna.

Månadens böcker

Julia Phillips roman Bear om två systrar som bor på en ö tillsammans med sin sjuka mamma som de tar hand om när en björn plötsligt syns till och börjar påverka dem med sin närvaro. Den fick mig att drömma om björnar, höll kanske inte riktigt hela vägen men var väldigt stämningsfull!

Månadens scen

Ingen kommentar

Önskningar inför kommande månad?

Att jag ska försöka hålla i den här känslan av att ha landat lite i mig själv. Försöka att inte tappa bort mig i vardagens tusen projektledningsfällor. 

Friheten

Det nya, att stå och vänta på sjuåringen som cyklar hem från sin kompis där han numera är varje tisdag efter den gemensamma finskalektionen ...