lördag 12 januari 2013

Trivseln

Där någonstans, bakom de lite rödsprängda ögonen (vissa morgnar), under de inte ens ömmande fotsulorna, bakom titlarna och författarnamnen, mellan kaffekopparna (alltid), tills bussen stannar och jag kliver av igen och på igen (dagligen).

Jag åker från det nya jobbet till det gamla jobbet, beställer lunch av en tidigare stammis (vi har bytt plats, tidigare var det hon som beställde lunch av mig). Stammisarna pratar som vanligt om det som de brukar prata om (hur använder man egentligen en Mac? undrar pensionerade T som har köpt ny dator). En hund kommer in, en kram (hej hej vad längesen hur går det för dig och här kan man minsann prata med alla!), vi äter våra mackor, dricker vårt kaffe. Min förra chef kommer in, en till kram, vad längesen sist, han går igen, har bråttom, fem minuter senare får jag ett sms (vad glad jag var att se dig :) ska vi dricka lite vin nästa vecka?), jag åker hemåt, är trött efter att ha jobbat morgonpass och somnar nästan genast, vaknar upp till en ledig helg.

Den sortens trötthet, som ändå värmer i maggropen. 

Det var hit jag ville hitta. 

4 kommentarer:

Josefine sa...

Åh så fint skrivet!
Kram

Nina sa...

Tack! Kram

Hilldur sa...

Härligt Nina! :)

Nina sa...

Visst är det. Äntligen!