Jag vaknar, av mig själv. Maler kaffebönor, gör äggröra. Inte kokt ägg, inte när jag är ledig. Små tecken som får mig att förstå att jag inte ska tänka vardag. Jag äter frukost framför teven, ser på något. Sträcker ut lemmarna, nej, kurar ihop mig under filten. Utanför lyser solen.
Jag går. Jag lyssnar och jag går. Genom stan, mot nånting. Kanske som idag, mot vallokalen. Jag ger min röst, tackar och bockar, går ett varv genom Åhléns. Känner på tyger, lyfter på koppar. Köper ingenting.
På vägen hem går jag en omväg och hittar någon gata jag inte har gått på förr, jag köper en glass på 7-Eleven och en tant ler mot mig när jag långsamt äter upp den medan jag stegar framåt. Hemma maler jag kaffebönor igen. Sätter mig till rätta i soffhörnet och läser. En halvtimme, en timme, en och en halv.
Kanske när det börjar bli tidig kväll att jag är lite hungrig. Då gör jag en paj. Steker purjolök och spenat. Förgräddar pajskalet. P1 i öronen, diskar undan samtidigt.
Det där att man själv skapar mellanrummen mellan sina handlingar, att man vilar mellan någonting man själv har tagit initiativ till. Kanske är det definitionen av ledighet.
3 kommentarer:
Jag kokar ägg just när jag är ledig (eller har kvällstur). Varsågod för info :)
Spännande! Men gör du alls ägg när du jobbar? Jag äter ägg varje dag numera, kokat under jobbdagar, och rört när jag är ledig.
Varsågod för info tillbaka. :)
Nej, om inte snabbomelett före jobbet eller ett hårdkokt ägg från salladsdisken i butiken
Skicka en kommentar