tisdag 18 augusti 2015

Öar och sund nu är jag lugn



Vi samlar stenar och jag hittar en som liknar en cykelsadel.

Vi ändrar våra planer och tittar på varandras ryggar, ropar varningar om sniglar.

Vem är det som bestämmer över ens liv egentligen? 



Sen försvinner solen i havet men jag märker ingenting för min blick är vänd mot dig.

Inga kommentarer:

Måndag

Alla dessa känslor som en mamma låter flöda genom kroppen, för barnen kan inte känsloreglera, man är navet och ett kluster av känslor ska pa...