fredag 4 mars 2016

P and M to the S

Vissa dagar alltså, när jag vaknar på dåligt humör och är förbannad redan innan jag har slagit upp ögonen. Då är det bäst att inte säga någonting under frukosten, utan läsa någon reklamtidning vi har fått och argt sörpla på mitt kaffe.
 
För vad är jag egentligen arg på? Ingenting ju. Det är bara den där kroppen som jävlas. Hur rimligt är det egentligen?
 
Och sen dessutom, att jag själv skyller på detta och då samtidigt undervärderar reaktionerna jag har, det gör mig självklart också jävligt förbannad.
 
 

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...