fredag 11 mars 2016

Storstan

Jag är i Stockholm och hänger hos syster yster den äldre och man kan knappt tro sina ögon men solen skiner faktiskt där ute. Det är verkligen som att man blir en annan människa, man sträcker på sig mer, lyfter blicken från marken... och upptäcker att vinterjackan man köpte 2008 (?) inte ser så där jättefräsch ut när solen skiner på den. 

Det är en väldigt bra grej med mitt jobb att jag ibland behöver åka till Stockholm, det händer inte jätteofta men ett par gånger på hösten och ett par gånger på våren. Om det bara är möjligt brukar jag stanna ett par dagar extra för lite systerhäng och butikstittande. 

Hittills har jag promenerat, fixat komplement till vår bokhylla, hittat en vårjacka och läst ut en bok. Och jobbat lite förstås. 

Jepp, ibland är det en sån dag då man bara räknar upp vad man har gjort. Det är som att solstrålarna inte riktigt har nått den kreativa delen av hjärnan ännu.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...