lördag 30 december 2023

Mellandagarna

Läser många inlägg om mellandagarna, vi har turats om att vara sjuka (alla utom jag hittills), jag misstänkte först covid eftersom både barnen och Cyklisten har haft så hög feber och mått illa men lutar nu mot att det är säsongsinfluensan. Inte för att det har någon betydelse men av någon anledning för det mig lugnare att "veta" vad det är. Eftersom jag är vaccinerad mot säsongsinfluensan hoppas jag att jag antingen ska slippa bli sjuk eller åtminstone få en lindrigare variant.

Verkligen roligt att läsa om andra människors virus, I hear you. Idag tog jag hursomhelst de lite friskare barnen och en vän med familj och åkte på ett otroligt stimmigt loppis, barnen fick välja varsin leksak och mamman fick välja en skjorta. Vi svängde förbi ett bibliotek på hemvägen men den kraschade Lillcyklisten och jag insåg att äventyret kanske var lite väl äventyrligt med tanke på hur sjuka de har varit.

Imorgon är det årets sista dag och jag tror det kommer att bli en helt vanlig dag som säkert slutar med tv i soffan och godnatt klockan tio, känns inte som om någon av oss orkar med annat. Men det gör faktiskt inget, jag tycker sjukdomarna till trots att mellandagarna har varit lugna och sköna. Jag behöver inte fira något, inte just i år. 

Jag kan säga tack och adjö till 2023, det var ett år som jag inte kommer att längta tillbaka till direkt men samtligt ett otroligt viktigt år. Jag skulle inte vilja vara utan det, men är rätt glad över att det är förbi.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...