Antal Szerb - Resa i månljus
Ungersk klassiker som följer ett ungt nygift par på bröllopsresa i Italien. En dag tar mannen i misstag (?) fel tåg och hamnar på en annan ort än sin fru och verkar lite lakoniskt konstatera att jahapp, det blev ingenting av det äktenskapet. Jag tyckte om den lakoniska och svarta humorn men hade kanske förväntat mig att bli ännu mer förtjust.
Den här boken hade jag förväntat mig att jag skulle älska! Men sen var den lite trög att komma in i. Lättläst och otroligt välskriven, men kanske var det att den berättas av tre olika karaktärer i tre olika tider som gjorde att jag inte riktigt blev hooked förrän mot slutet. En väldigt läsvärd bok, men det var nästan så att jag helst hade läst en hel roman från det perspektiv som berättas av Tao i ett framtida Kina.
Det här var däremot en bok som jag hade ställt in mig på att slöläsa lite slappt och sen slänga åt sidan, men den visade sig vara riktigt bra! Ett klassiskt upplägg med mycket familjehemligheter och engelska gods, men samtidigt välskrivet och långt ifrån banalt om livet på hemmafronten både under första och andra världskriget. Så den kan jag rekommendera!
Camilla Davidsson - Änglarna dansar i skymningen
Jag håller på och plöjer Davidssons serie om Emma (fyra böcker totalt), dels eftersom Davidsson kommer att vara gäst på mitt jobb om några veckor, dels för att... de är helt beroendeframkallande! Det är inte alls min genre och egentligen alldeles för mycket kärlek och romantik och velande fram och tillbaka, men hittills har jag varit tvungen att genast fortsätta på nästa bok när jag har blivit klar med den föregående. Bäst hittills har ändå den första boken varit som handlar om när Emma vandrar pilgrimsleden till Santiago de Compostela, jag älskar ju som bekant att läsa vandringsskildringar.
Den här var inte så dum! Den andra Slaughter-boken jag har läst är De vackraste som var så sjuk och rå (men bra!), så jag förväntade mig något liknande. Men De fördärvade är lite annorlunda, bland annat för att den utspelar sig i 70-talets Atlanta och följer två kvinnliga poliser - en rutinerad, och en rookie - som kämpar mot fördomar och sexism samtidigt som de försöker lösa en serie polismord. Mycket läsvärd!
Tyvärr var den här romanen långt ifrån vad jag förväntade mig, jag tyckte så mycket om författarens 1700-talstrilogi (Barnbruden, Pottungen, Räfvhonan), men här lyfte det aldrig. Hilma af Klint verkar ha varit en fascinerande kvinna som inte alls passade in i sin tid, men berättelsen får aldrig något riktigt flyt och det blir långrandigt att följa Hilmas funderingar kring sina andliga kontakter. Synd på ett intressant konstnärsöde!