måndag 10 december 2012

Sjuklighetspyssel och besök

Jag snyter mig varannan minut, ser på Downton Abbey och julpysslar. En lillasyster kom och for, det ordnade sig med flyget sist och slutligen (en avbokning och en ombokning). Det gick lite dåligt på fotofronten men den här bilden lyckades vi ändå ta medan vi spelade Carcassonne och tryckte i oss pepparkakor. 

Två systrar bryter en pepparkaka. Gulligt eller cheesy? Välj själva.
Det är inte roligt att vara sjuk men jag måste ändå säga att det är en enorm skillnad att kunna ringa och anmäla sig sjuk och veta att det faktiskt ordnar sig. Att det är vettigt att vara hemma och vila upp sig (och det är det ju, det har jag alltid tyckt) och att man inte ska jobba när man är förkyld och har feber. I jämförelse med att studera och vara sjuk är skillnaden enorm. För när jag studerade och var sjuk kunde jag inte ringa och sjukanmäla mig. Samtidigt hade jag oftast tid att vara sjuk eftersom jag hade väldigt flexibla veckor. Men jag hade också alltid svårt att vila upp mig med gott samvete. För det fanns alltid nånting jag borde läsa eller skriva.

Nåväl. Idag har jag vilat och det ska jag göra imorgon också. Pysslet, you ask me? Så här blev det bland annat. Inget att hänga i julgranen kanske - eller vänta, kanske ändå - men helt okej med tanke på att jag bara använde mig av tråd, pärlor och gamla tidningar. Bilden är uslig, jag vet. Det ser i alla fall mycket finare ut i verkligheten.

En röd, en gyllene och en grön stjärna hänger nu i dörren till vardagsrummet.

3 kommentarer:

ellen! sa...

definitivt gullot. men så är jag ju lite partisk i egenskap av vän till er båda. och pepparkakor.

hanna sa...

men så fint pyssel-nina! och krya på dig! kanschi na glögg i vikon?

Nina sa...

Ellen: hihi.

Hanna: beröm från pysselgurun, det tar jag minsann till mig! :) Kanschi glögg på fredag? Har morgontur men ledig eftermiddag/kväll. Om jag blir frisk förstås.

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...