Igår var en sån där konstigt vårig novemberdag - ja, just så var det - tio grader på plus, strålande solsken och blå himmel. Det kändes verkligen mera som mars, det känns inte helt okej i maggropen när man är van vid doften av snö i luften. Men fint var det. Jag var ute hela dagen, satt på en cykelsadel och trampade via Mölndal till Mölnlycke, uppför backar och nerför backar, förbi lamor (!) och en liten egenhändigt tillverkad busskur gjord av en plastpresenning och med en blommig kudde placerad på marken. Långt blev det, men så skönt att vara ute så länge det fanns dagsljus.
I övrigt kan den som är observant gärna notera att jag nu har tagit mig halvvägs genom NaNoWriMo, man ska inte ropa hej, men så här långt är jag rätt stolt över mig själv. Det är ganska häftigt när saker och ting börjar hända av sig själv i en text och man låter sig följa med. Även om man vet att en massa kommer att behöva strykas sen nån gång, att det finns många startsträckor som bara är startsträckor.
Idag är det återigen novembergrått men jag har redan skrivit dagens NaNo-kvot så det känns bra ändå. Plus att jag alldeles nyss fick en jätterolig inbjudan. Det kunde vara värre med andra ord.
5 kommentarer:
Jee inbjudan! :)
Ser redan ut som om jag kan komma också utan att behöva mixtra om jobbschemat allt för mycket!
Helt sjukt kiva! Jag måste också mixtra men det MÅSTE ju ordna sig :)
Finns inget annat alternativ. Det ordnar sig, helt enkelt.
Ser redan nu att jag är ledig den helgen, och det borde inte vara några problem att byta bort fredagen innan så att jag kan åka redan torsdag kväll. Hurra!
Skicka en kommentar