tisdag 30 september 2014

Äntligen

På ena sidan huset lättar dimman.


Vi cyklar in till byn och jag utropar det är så vackert! och se vad fint! och affären är en tidsmaskin som förflyttar mig till barndomens affärer med konstigt godis och egenhändigt skrivna prislappar.

På andra sidan huset brinner en lönn.


Det är precis det här andrummet jag behöver. Att få luffa runt i huset i mina stickasockor och min ylletröja, läsa lite i soffan, slösurfa, kanske tänka lite på framtiden. Min första lediga dag utan några inbokade program på tre veckor.

Jag ska skriva om Bokmässan också, sen. Om vilka böcker som fick följa med mig hem, om hur Siri plötsligt höjde sitt pekfinger mot mig när jag ringlat mig fram i signeringskön och sa: "I know your face!".

2 kommentarer:

Jessica sa...

!!!!!!!!!

<- utropstecken jag måste sprida omkring mig varje gång jag hör detta om dig och din BFF Siri. Tell us MORE!

Nina sa...

:D Måste kanske messa Siri först och kolla om hon tycker det är okej. :P

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...