torsdag 6 oktober 2016

Nu händer det

Jag tittar på ett löv som har virvlat sig upp på höjden och ända upp till takåsen på huset mitt emot. Det blev kallt över en natt och det går inte att cykla utan mössa och vantar på morgonen och jag inser att min cykelbelysning inte är vad den borde vara och tänker en sekund att reflexväst?

För ett par dagar sedan kände jag mig liksom vänd ut och in. Och inatt drömde jag att jag förgäves försökte hitta vägen (i djup snö) till syster yster den äldres lägenhet i Stockholm, alla bekanta inslag fanns med, t.ex. att jag försöker knappa in något i telefonen och det inte funkar. Men jag vet inte. Ju fortare saker och ting händer desto bättre, att vara mittemellan har aldrig varit bästa gren.

Lite tom i huvudet är jag allt, och har fortfarande nack-/ryggspärr som jag har haft i snart en vecka. Att jag kanske borde gå på massage? Klippa mig? Yoga? Tvätta håret?

Det passar mig att saker och ting förändras samtidigt som årstiderna ändras. Men lite bitterljuvt är det ändå i att det nu är höst på riktigt.  


PS. Inte alls relaterat, men: jag lyssnade på en podd igår där en poddare sa att hon inte vill använda ordet "sambo" utan hellre säger "min kille" eftersom hon upplever att "sambo" har en tråkig och nästan nedlåtande klang. Jag har också tänkt på det här och att "sambo" låter på något sätt... avsexualiserat och nästan som en möbel. Typ jag städade under soffan och i köket och lite på sambon också. Vad tycker ni? Vad kallar man den man är tillsammans med om man bor ihop men inte är gifta?

4 kommentarer:

minna lindeb sa...

Det beror på.

Kärleken. Sku jag våga påstå.
Sambo låter som ett brevinkast.
Eller en möbel.

Jessica sa...

Haha, jag har tyckt att sambo är rätt praktiskt (och mindre "dramatiskt" än "avomies/avovaimo". Plus könsneutralt. "Partner" låter så juridiskt också. "Min kille" igen på nåt sätt... bökigt eller rentav skrytsamt (?!). Kan på intet sätt motivera dessa underliga åsikter, pelle är vad de är ;)

P.S. Tycker dina torra småbröd låter som en tråkig fika också, även om jag håller med om att många köpebullar tyvärr är alldeles för söta, framför allt i Sverige! Fast där kan man alltid fika kokosbollar, mmm!

Nina sa...

Haha, som ett brevinkast. Exakt så!

Nina sa...

Det där med att säga "min kille" tycker jag för mig också känns onaturligt svenskt, men pokjkvän... jag vet inte. Då låter det som om Cyklisten skulle vara typ 17 år gammal. Eller? Vi får försöka komma på något nytt ord helt enkelt.