fredag 21 oktober 2016

Patrick Melrose del 1

Just nu läser jag:

Never Mind av Edward St Aubyn, den första delen i romanerna om Patrick Melrose. Det är mörkt och cyniskt om engelsk överklass och fruktansvärda föräldrar som plågar sin son för att de inte verkar kapabla till att visa kärlek, samtidigt är det vackert och förvånansvärt lättläst. Lite som om Knausgård och Ferrante fick ett bokbarn tillsammans (eller kanske deras gemensamma förälder eftersom Never Mind gavs ut för första gången 1992?). I den första romanen är Patrick fem år gammal och hans perspektiv varvas med föräldrarnas, samt av vänner till föräldrarna.

... it was hard to know what grown-ups meant when they said things. One day he had worked out a way of guessing what they were going to do: no meant no, maybe meant perhaps, yes meant maybe and perhaps meant no, but the system did not work, and he decided that maybe everything meant perhaps.

Romansviten som utgörs av fem böcker finns utgiven i en samlad volym men jag tycker att de enskilda nyutgåvorna i pocket är så fina att jag kommer att läsa (eh, köpa...) dem alla separat. 

  

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...