fredag 6 januari 2017

Ett två tre nu

Och så börjar året och snön faller och allt blir vitt och ljust och jag tänker att kanske inte dessa månader som brukar äta mig inifrån blir så tunga i år, jag ska vara beredd, stå bredbent och höja min trollstav och säga you shall not pass med dov stämma och mota bort tröttheten.

Efter julen ersätts vardagen med ett enda stort ingenting, och säkert tycker många att det är skönt att slippa granen och pyntet men jag undrar alltid vad det är man ska sikta mot nu? Mot våren? Det är alldeles för tidigt för det är ju nu den egentliga vintern brukar anlända. 

Jag tänker också att jag har varit så dålig på att hålla kontakt med människor under året som gått och att det är så många jag saknar, så många som egentligen inte alls befinner sig särskilt långt borta (även om vissa gör det) som jag skulle vilja prata med mycket oftare än nu. Nu i efterhand undrar jag om det kan bero på att vardagen inte riktigt har varit riktigt som den borde. Att det har sugit väldigt mycket energi ur mig. Det är konstigt ändå, hur man inte märker sådant medan det pågår men hur det efteråt kan vara så uppenbart.

Inga kommentarer: