fredag 20 april 2018

Att moderera

Igår hade jag en så fin dag. Den började nervöst när alarmet ringde vid halv sex och jag traskade iväg genom morgondimman medan jag förberedde mig mentalt för författarfrukosten vi ordnade med Anyuru som gäst. Jag var inte helt klar över om han skulle prata själv eller om jag skulle intervjua honom, det blir lite så ibland när man inte kommunicerar direkt med författaren utan via förlaget. Men jag hade förberett frågor, och när Johannes Anyuru var på plats kom vi överens om att det var trevligast med ett samtal (säkert skönt för honom också att inte behöva dra samma monolog på varje event han gästar). 

Och det blev ett så bra samtal! Han är verkligen en klok och välformulerad människa. Hela publiken satt som tända ljus och lyssnade andäktigt, och signeringskön har nog aldrig varit så lång (med förbehållet att det får plats 30 personer i lokalen, haha). Alltså kicken jag får efter ett lyckat författarsamtal! Jag är verkligen stolt över att jag har lyckats ta mig från prestationsångesten under det första eventet jag ansvarade för (framför allt gentemot min tidigare kollega som var en grym intervjuare) till att tycka att det är roligt. Nu vågar jag lyssna på författarens svar för att kunna ställa följdfrågor istället för att bara stirra nervöst ut i publiken och krampaktigt krama mitt papper med förberedda frågor.

Efter det hängde jag med en kär vän och satt ute (!) i solen (!) och pratade om allt möjligt. När jag gick hem från spårvagnen höll solen på att gå ner och naturen skrek att det var vår. 

Idag lovar meteorologerna +18 grader och jag är ledig. 

Inga kommentarer:

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...