onsdag 30 maj 2018

Det här måste vara den bästa tiden

Nu har jag simmat två gånger. I maj! Trots att jag bor på Västkusten är det en bit till närmaste badställe, i sig har jag verkligen inget emot att simma ensam men det är lite tråkigt när vägen till vattnet är så lång. Igår lyckades jag som tur muta Cyklisten genom att ta hans del av disken, och trots att han var på lite muttrigt humör simmade till och med han till sist. Vi drack varsin öl på klipporna (thank god för alkoholfri öl!) innan vi cyklade hemåt, vilket i praktiken betyder uppåt eftersom vi bor på en höjd, vi var nog svettigare när vi kom hem igen men det var det värt!


Jag blir så otroligt glad av att simma, och det känns underbart att kunna börja ta revansch på fjolårets pissommar redan nu. Det var inte ens kallt i vattnet.

I övrigt försöker jag klämma in mig i mina vanliga kläder men det går sämre och sämre. Jag lyssnade på en intressant podd med författtaren Marie Björk som har skrivit boken Vi ska ha barn. Handbok i jämställt föräldraskap (som jag inte har läst än) där hon nämnde att det är extremt ovanligt att blivande föräldrar delar på kostnaderna för mammakläder. Så intressant, och den tanken hade faktiskt inte slagit mig! Jag tycker i och för sig om att handla kläder även om jag försöker vara restriktiv, men just inhandlandet av mammakläder har varit så gott som omöjligt eftersom det bara finns ett alternativ, H&M, som jag helst vill undvika. Därför har det faktiskt blivit ganska dyrt eftersom jag istället har valt att köpa på nätet från Boob Design, som dock har ett miljötänk både i material och produktion som jag verkligen är villig att betala för. 


Samtidigt, när jag klickade hem min andra mammaklänning och mina andra par tights för en liten stund sedan kunde jag ändå inte låta bli att tänka att "det här var väl ändå lite onödigt", och att Cyklisten nog kommer att tycka att jag slösar pengar på fånig klädshopping. Så dumt! 

Jag tycker verkligen att det är någonting vi borde diskutera, för egentligen är det väl helt självklart att mammakläder inte är något man enbart handlar av fåfänga och flärd. Det skulle vara så intressant att höra om någon annan har reflekterat över detta!*

*Dessutom: inget fel på fåfänga och flärd och är det inte kanske extra viktigt att få känna sig fin och bekväm när man har ett sparkande barn som växer i ens kropp?

fredag 25 maj 2018

Umeå

Så här var det. Vi hade pratat ett bra tag om Umeå, om hur vi kanske ville bo där i framtiden, kanske i ett hus, om vi fick barn, om vi blev en familj, att Göteborg känns så långt borta från familjen och att om vi någon gång vill bo i hus så kommer det inte att vara i den här delen av landet. En sådan där länge pågående diskussion ni vet, utan början och utan slut, mer ett resonerande av hm kanske nån gång och visst är man lite trött på Göteborg ibland

Och så plötsligt fanns det något där som gjorde att vi plötsligt blev tvungna att tänka efter på riktigt. Ett fönster i tillvaron som innebär att bara en av oss behöver leta jobb till att börja med, kanske som ett mellanår (mellanrum?), kanske för alltid? Vi kommer inte att veta förrän vi är där, så mycket vet jag, men inget annat går att föreställa sig. 

Vi ska inte bo i hus, nej det är en framtidsdröm, men sen i slutet av mars har vi tragglat på med ett lägenhetsbyte som vi fick till dagen efter vi lade upp vår annons, men som har dragit ut på tiden på grund av papper som har kommit bort i posten, långa handläggningstider och handläggare som aldrig är på plats. Nu närmar vi oss något, ett intryck av att ingen verkar motsäga sig bytet, men samtidigt utan att några papper är påskrivna.  

Det är ett äventyr. Vi byter lägenhet, stad, jobb (delvis) samtidigt som vi får en till familjemedlem. Det kanske är jättedumt att göra allt på samma gång, men jag har snarare resonerat tvärtom: varför inte göra allt nu när tillvaron ändå kommer att förändras så radikalt? Det känns spännande och så klart väldigt skrämmande och konstigt, men jag tror att det är bra. Att det här är något vi ska göra, nu och tillsammans. Men ingenting är givet,  om ett år kanske jag sitter i Göteborg igen och skriver om det konstiga året då vi trodde att vi ville bo i Umeå.

onsdag 23 maj 2018

Allting växer

Buskarna, träden, rosorna, syrenblommorna. Jag går en promenad på kvällen efter middagen trots att jag egentligen är för trött och stannar till vid varje buske och drar in doften. Det var den här känslan jag aldrig fick förra sommaren.

Magen.

"Ska du få en bäbis?", undrar grannpojken samtidigt som han ber mig släppa in honom i huset. Inne möter jag hans höggravida mamma och kanske är det inbillning men jag tycker att pojken ser lite stolt ut.

Högen med besked, beslut. 

En beviljad graviditetspenning som inte ens kräver komplettering. Kanske ett besked om ett godkänt lägenhetsbyte, men det vet vi inte, för hyresvärden är så vag. 

Glädjen, paniken.

Vad gör vi egentligen? Lämnar allt, hela vår vardag, för något som vi inte har en aning om. En nygammal stad, en ny lägenhet, en ny konstellation. Någonstans vet jag att det är rätt att göra det här precis nu, men samtidigt, i samma ögonblick, kan rädslan gripa tag om mig - tänk om vi inte trivs? Tänk om vi kommer att sakna precis allt? 

Hur allting rullas ut (av oss) på samma gång men hur vi ändå inte riktigt vågar lita på att det är rätt, trots att det är vi som har fattat alla beslut.

fredag 18 maj 2018

Sommarlistan

Jag tänker som Ellen, är det så här varmt kan man faktiskt göra en sommarlista redan nu!

Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet "sommar"?

Att dricka kaffe i skuggan en solig dag, frihet, värme.

Kommer du att jobba i sommar eller ha semester?

Jag kommer att vara ledig hela sommaren! Först förhoppningsvis graviditetsledig, sedan semester. Det känns helt overkligt.

Vad gör du helst en ledig kvälll?

Cyklar iväg till någon strand och simmar. Det händer inte så ofta i verkligheten, men jag hoppas på fler simturer i år än i fjol. Jag sitter också gärna ute på verandan på villan och äter kvällssmörgåsar och dricker en öl i kvällssolen.


Vad är enligt dig den ultimata sommarmaten?

Jag älskar all slags plockmat året om, och på sommaren passar det ännu bättre! Innehållet kan vara lite vadsomhelst, men gärna en blandning av varma och kalla grejor och gärna många såser och röror. Mums!

Vad är ditt favoritställe att vara på under sommaren?

Det är ju som alltid släktvillan i Fäboda. Men tycker också om att vara på tumanhand med Cyklisten och hitta på olika äventyr i form av att besöka underliga lokala turistmål. 

Ett fint sommarminne?

Någon av alla de sommarkvällar när jag har suttit och pratat med mormor, under gymnasietiden/studietiden bodde vi ofta tillsammans (plus med många andra släktingar) nästan hela somrarna, det är en tid jag värdesätter så mycket för det kändes som om vi lärde känna varandra på ett helt annat sätt. Så fint att kunna ha en sån relation till sin mormor!







Finns det någon låt som du förknippar med sommaren?

Vet inte om jag ska säga tyvärr, men Boys of Summer av Don Henley som spelades väldigt frekvent av olika (halvdåliga) trubadurer i stan under tonårstiden. Den låten verkar ha satt sig i mitt sinne for life. Älskar också alla fina sommarpsalmer som man sjöng vid skolavslutningarna, det var en så magisk tid när man övergick från skola till sommarlov.

Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?

Det största är något som jag inte har skrivit om alls än eftersom omständigheterna fortfarande är något oklara, men nummer ett är definitivt att flytta till Umeå. Så fort alla detaljer börjar lösa sig ska jag skriva mera om det, men planen är att flyttlasset ska gå i början av juli. Sen vill jag gärna hinna ta det lugnt och landa för att få tid att fokusera på den ännu större grejen som väntar i slutet av sommaren, nämligen förlossningen. Tänker väl egentligen att det kan få räcka med två punkter, flytta till en ny stad och föda barn känns som lagom med projekt.



måndag 7 maj 2018

Vardagen?

Jag blir så förvirrad av alla röda dagar som dyker upp och skrynklar till veckorna. Det är så klart väldigt skönt att vara lite extra ledig, men jag har också insett att det bara är fyra veckor kvar tills jag ska börja överlämningen till den som kommer vara att min vikarie från och med midsommar och framåt. Det låter som mycket, jag vet, men under den perioden ska jag också hinna ett varv till Stockholm ett par dagar, ordna ett sista event och sen det där dagliga där emellan. Och när väl gå-bredvid-perioden börjar kommer det att vara början av högsäsongen och inte mycket tid över för att ta tag i sådana där spontana extragrejor som brukar dyka upp precis då när man egentligen inte riktigt har tid.

Så det känns verkligen som om tiden flyger iväg. Idag är det sommar, och imorgon kommer det att vara ännu mer sommar. +24 grader ska det bli. Väldigt mycket pollen i luften dock, så det är alltid svårt att veta hur man ska hantera dessa tidiga värmeböljor. 

Nu ska jag hacka grönsaker till en wok och blanda någon slags marinad som tofun ska  ligga och dra i. Låter gott! Men ska jag vara ärligt hade jag verkligen kunnat äta vadsomhelst, hade inte sagt nej till en pizza t.ex. Okej, ska jag vara riktigt ärlig hade jag först kunnat äta woken och sen en pizza. Sådana dagar.

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...