Ett hopp till Februari

Igår drog jag dagen bakom mig som ett tungt släp utan hjul, det snöslaskade och var så där råkallt som det bara kan vara på Västkusten och natten innan sov jag dåligt och vaknade av en hemsk mardröm som hängde sig fast i timmar efteråt, antagligen för att det var en mardröm om en verklighet inte så långt härifrån. Jag läser och lyssnar på mängder av böcker och försöker hitta styrsel på min läsning, egentligen längtar jag efter En Stor Roman men hittar ingen som fängslar mig. Jag klämmer deckare efter deckare men tänker på breda penseldrag, vackra miljöbeskrivningar, kanske en mörk berättelse om nybyggare i Amerika, jag vet inte.

Häromdagen gick jag till apoteket som ligger tvärs över vägen från mitt jobb, och kvinnan som jag oftast handlar hos frågade hur det går med mitt hår. Jag hade bett henne om tips på ett bra torrschampoo (tänk vad konstiga apotek är numera) för ett tag sen eftersom jag plötsligt fickför mig stt klippa av håret i axelhöjd. Det klär dig, du ser yngre ut! sa hon dem här gången och jag kom på mig själv med att undra vill jag se yngre ut? Kanske en konstig fråga för vill inte alla det, men jag är fortfarande inte helt säker på svaret.

Om allt går som det ska åker jag till Stockholm på fredag där jag först ska gå på ett möte och sen på en gala. Det låter helt absurt men förhoppningsvis blir det mer kul än stelt och jag får sova en natt på hotell och äta hotellfrukost. Så, en början på februari.