torsdag 7 februari 2013

Rothfuss!

Jag hade tänkt vänta med att skriva om Patrick Rothfuss fantastiska böcker, men eftersom jag steg upp en halvtimme tidigare för att hinna dricka mitt morognkaffe i lugn och ro och nu har lite tid över kunde jag inte låta bli. Patrick Rothfuss, alltså. Hans trilogi The Kingkiller Chronicle inleds med The Name of the Wind där vi får träffa Kvothe som har förlorat sin familj och som försöker komma till rätta med sitt liv och sina nyinlärda magiska kunskaper utan vänner, pengar eller hem. Kvothe (som ska uttalas typ som engelskans "quote") hör till Enema Ruh, ett vandrande folk som reser från stad till stad med sin teater och musik. Kvothe är därför också en fena på att spela luta vilket han får stor användning av i framtiden. Musik och myter är viktiga inslag i berättelsen och namn på föremål får en särskild betydelse i handlingen. Det kanske man kan ana av bokens titel.

Eller vänta. Egentligen börjar det i ett världshus, det allra första kapitlet beskriver ett rum med tre olika tystnader. Redan där var jag helt hooked. Rothfuss skriver inte bara fint, han skriver också insiktsfullt och utan att använda klichéer. Det här är litterär fantasy. Jag ogillar när fantasyförfattare blir för kåta på att hitta på arkaiska språk och glömmer att det också har en historia att berätta. Rothfuss lyckas balansera det här så himla snyggt. För naturligtvis finns här också arkaiska språk, det är ju fantasy. Duh. Det finns också magi. Kanske alldeles specifikt så finns här ett universitet för magi. Men men, tänker ni, det låter ju lite som Harry Potter. Ja! Det finns faktiskt lite paralleller även om The Name of the Wind känns vuxnare på något vis. 

Eftersom jag inte vill förstöra era läsupplevelser (för nu springer ni alla till närmaste bibliotek eller bokhandel, jag hör redan klapprandet av era skor) tänker jag inte berätta mer om handlingen, allt jag kan säga är att den som gillar typ Harry Potter eller Lian Hearns Över näktergalens golv eller bara bra böcker i allmänhet måste läsa Patrick Rothfuss.

Pust. Så var det sagt. En liten varning dock: del tre i trilogin har inte ännu kommit ut. Så det finns en viss risk för svåra abstinensbesvär. Dock är del två, The Wise Man's Fear kring tusen sidor lång, så det finns att göra tills del tre dyker upp.




9 kommentarer:

Temumriken sa...

Tack för tipset! Är ständigt på jakt efter bra vuxenfantasy, och om du säger att det här är kvalitet så tror jag dig.

Anonym sa...

Beställde just efter från adlibris! :) /elmeri

Nina sa...

Hurra till både Lisa och syster E! Blir oproportionerligt glad varenda gång jag får någon annan att läsa honom.

Anonym sa...

Oj, finns den i din fina butik eller måste man låna? Syster S

Nina sa...

Den finns i min fina butik men kan också låna den från bibban!

Jessica sa...

Vitsi vad jees! Måste ta och läsa då, har varit nyfiken på den sedan senhösten då Johanna K bloggade om den på Bokhora, men hennes och min smak är inte lika lika som din och min!

Nina sa...

Läs och berätta vad du tycker, känns som om jag är den enda som har läst honom just nu och jag behöver ventilera!

Anonym sa...

Höhö, läste den redan i september 2011 *styv i korken* Otroligt bra fantasy! Har del två men väntar med att läsa den tills minnet återvänder. /Emma L

Nina sa...

Kanske du tipsade mig om den i mailet du skickade i höstas? Tvåan är jättebra den också, hoppas att del tre kommer snart.

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...