torsdag 10 juni 2010

Här var man lite bäst

För den som behöver tips på hur man hanterar att lämna ett ställe man tycker väldigt mycket om jag rekommendera en mild krabbis. Det försätter en i en lagom trevligt slö stämning och det finns liksom inte tillräckligt med energi till att tycka att allt är jobbigt. Jag har haft en fin sista dag. Kaffe vid två olika favoritställen. Hejdå åt O och H. Väntan på tentresultat med ett gäng Scandinavian Studies-människor. En öl i kårpuben. En halv kycklig och femton glas cokis med E. Nu lyssnar jag på The Xx, den musik som kanske bäst sammanfattar alla mina Londonkänslor. Jag ska ännu städa ur köksskåpen och försöka trycka in alla småprylar i min redan överfulla handbagage-rinka som väger kring 12 kilo.

Tentresultaten? Ja, jag kan meddela att den här bruden nog säkert är välkommen tillbaka till UCL om hon vill eftersom det blev tre stycken "first marks" och en "second mark". Bäst i klassen i mina två favoritkurser. Det fungerar tydligen bra att vara överambitiös på engelska också. Det känns också bra att skriva det antagligen sista blogginlägget från London och avsluta med skryt.

Så om du inte visste det så är jag bäst.

8 kommentarer:

Kristin sa...

Fint, grattis! Och där pissar du också på det där att man i Österbotten inte ska tro att man är någon speciell:

Dö ska int loss va na! :P

Jag tror förövrigt också på krabbisknepet.

Nina sa...

Ja, och med tanke på hur ofta jantelagen och skandinavien har diskuterats under mina kurser så är det kanske inte helt felt att försöka sig på motsatsen.

Hoppas att vi kan ses i sommar och utbyta åka-iväg-ångest och fina minnen.

Temumriken sa...

Klart du är bäst, jag är inte det minsta överraskad.

Jessica sa...

Bah, skulle vilja säga samma sak som Lisa men hon hann före då jag var internetlös i hangö

Hannah sa...

Nina, Nina, världen är din. London är Europas NYC - if you can make it there you'll make it anywhere, baby.

när det börjar sa...

Det visste vi all redan. Att du är bäst!

Martina sa...

bäst! bäst! hurra!

Nina sa...

Rättelse: ni är bäst.

Vad ni är fina.

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...