När jag cyklar till jobbet vid fyra på morgonen är det flera saker som är annorlunda.
Ingen är vaken. Eller jo, kaninerna är vakna. Änderna är vakna, vaknare än mig, kanske vaknast. Inatt såg jag en överkörd and från bussfönstret.
Musiken i mina öron. Jag lyssnar alltid på Vaken som går i P3 och P4 varje natt mellan 00 och 06. Musiken där är blandad. Men det är inte det som är annorlunda, utan effekten som musiken har på mig. Sjunger någon t.ex. "Don't you ever say I just walked away, I will always love you" börjar jag nästan gråta av tanken på stackars Miley. Sjunger någon "let me see what spring is like on Jupiter and Mars" blir jag så salig att jag nästan skrattar.
Allt är som vanligt men inte riktigt, någon har knuffat på verkligheten och gjort den lite skev.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Från det man längtat efter till något annat
Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Det är inte riktigt dags för någon tillbakablick på år 2015 än, men varje gång jag är i färd med att flytta tänker jag tillbaka på tidigare...
-
Tillbaka i snusdoftande Göteborg, utan bagage men med mymmelkropp. Mymmelkropp som har svettats i bastuvärme och doppats i iskall vik. My...
4 kommentarer:
Man är sönder, isärplockad klockan fyra på morgonen. Hjärtat är som svagast då. Man andas tunt, som om man försökte ta sej ut ur livet,passa på att fly när det är skevt. Är det inte nu man befinner sej i Rem-stadiet?
O ja. Undrar om det öppnas ett veck nånstans på vägen där man kan slinka igenom till en annan dimension?
Det är också då ens mail blir som bäst (?) <3
Självklart! <3
Skicka en kommentar