söndag 14 januari 2018

Ingen cynism i januari

Jag blev tvungen att ta en paus mitt i Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees, den gjorde mig så nedtyngd på något sätt. Trots att A Little Life egentligen är sorgligare, känns The People in the Trees mer cynisk, och januari är för mig inte någon tid för cynism. Jag började istället med Antal Szerbs Resa i månljus, en ungersk klassiker från 1937 som handlar om ett ungt par på bröllopsresa i Italien. Den verkar väldigt fin!


Igår städade vi hela lägenheten, det såg ut som ett gigantiskt tonårsrum med grejor överallt (en tom pizzakartongsplastpåse, en playstationratt osv. osv.), tror inte att vi har städat ordentligt sen i jul. Idag har vi flyttat runt några tavlor och hängt upp tavlan Cyklisten fick av mig i födelsedagspresent i höstas. Sådana små förändringar kan verkligen ändra hela känslan i ett rum!  

På jobbet börjar allt dra igång så småningom, det här är egentligen en väldigt lugn period, men vid horisonten nalkas lite olika författarevenemang och precis just nu känns det som om jag är i fas med det som behöver göras. Men med det inte sagt att jag känner mig energisk direkt, det är nästan lite skönt att det inte händer så mycket i butiken för tillfället.

Förresten är jag lite sur över att jag redan har skrivit in alla viktiga och roliga grejor i min kalender, för det här hade annars varit en perfekt period för planering. Det riktigt kliar i fingrarna efter att få planera något. I brist på annat kanske jag får planera packlistan inför resan till Jeppis om några veckor...

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...