Undrar ibland vem jag skriver för egentligen, men varje gång jag tänker att jag ska skriva det här kommer jag på att jag nog mest skriver för mig själv. Eller kanske snarare, för att skriva. Förr skrev jag mycket i anteckningsböcker, det händer nästan aldrig numera. Jag skrev också mer rent allmänt. Det är så lätt att börja kolla på hur många (eller få) som läser och tänka att det kanske är lika bra att sluta blogga. Men samtidigt är det här den enda plats som får mig att skriva i alla fall någonting litet, någorlunda regelbundet. Att ta bort den möjligheten vore dumt.
Ibland tänker jag också att jag kunde länka till mina inlägg på Instagram. Men då känner jag genast en rysning av pinsamhet dra genom kroppen. Var har den här känslan kommit ifrån? Förr brydde jag mig inte om såna saker, är det Instagram som har gjort mig så självmedveten att jag inte vågar outa att jag har en blogg? Eller är jag rädd för att det ska bli ännu mer pinsamt om jag gör det och ingen sedan läser det jag skriver?
Vet faktiskt inte vad som skulle vara värst, att folk plötsligt började läsa den eller att ingen brydde sig. Tänker ta det som ett tecken på att det kanske ändå är bäst att fortsätta så här, nämligen att skriva för min egen skull och sen vara glad om det är någon som läser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar