tisdag 29 november 2011

Mycket

Jag går omkring och känner mig euforisk. Det är en konstig känsla. Som mest beror på olika småsaker som att människor har sagt så snälla saker till mig de senaste veckorna. 

Förstås beror det också på att det har dykt upp ett examensbetyg på posten. Med tanke på hur jag har fasat för att bli färdig (jag älskar att studera, varför skulle jag vilja sluta?) har det känts förvånansvärt underbart. Att faktiskt få ett bevis på att jag har åstadkommit något. Vad jag har åstadkommit kan man ju sedan fråga sig. Men kanske inte just nu. 

Bara glädjen i att skriva. Att skriva allt möjligt. Recensioner, mail, kommentarer, kolumner, planer, dagböcker, dikter, anteckningar. Att jag inte kan låta bli. Att jag hoppas att jag aldrig tvingas låta bli.

5 kommentarer:

Jenny sa...

Såg din gradu i graduhyllan. JEE! Kommer du hem på julen? Kanske man får se dej då? Aj miss ju.

Nina sa...

Jee jee, full med korrfel men vad kan man. =) Är hemma ganska länge, men vet inte om jag åker söderut, kanske du kommer att pampesa dig? Saknar dig också!

Jonna sa...

Hurra, grattis igen! Njut och var stolt!

Nina sa...

Tack =)

Jenny sa...

Jag kan pampesa mig :)

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...