Se där, jag lyckade visst få med mig snön till Göteborg! Trots att det kommer att betyda kaos i alla dess former är det just nu bara vackert. Det lyser upp mitt annars ganska mörka rum och gör att jag får lite mindre ångest över klimatuppvärmningen.
Det skrivs och planeras så det ryker om det just nu och jag lovar bort artiklar till höger och vänster. Det är roligt men tyvärr får man sällan betalt för sina litteraturvetenskapliga gärningar. Det är en fine line det där, att bli smickrad över att någon tycker att man är kompetent nog att uttrycka sig i skrift och att samtidigt alltid höra satsen "Ja, det betalas ju inget arvode för det här men...". Med tanke på att jag inom en snart framtid ska punga ut med några hundra euro för en rotfyllnad (exakt, visst är det lockande) skulle det förstås vara roligt med ett litet plus på konton. Nåväl. Än så länge kan jag övertyga mig själv med känslan av att se mina texter i tryckt form.
Det är som om en måndag kräver ett lagom torrt måndagsinlägg som varken handlar om någonting särskilt eller innehåller ett enda ordskämt. Som liksom bara fyller ut. På det där sättet som måndagar också gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar