fredag 17 januari 2014

Eleanor Catton

Att jag har ungefär hundra sidor kvar av The Luminaries och att den banne mig levererar. En uppförsbacke i början med ett dussin namn man försöker hålla reda på, men nej säger jag, du behöver inte hålla reda på dem för det kommer att knytas ihop mot slutet! Och nu kan jag inte sluta läsa. 

Hokitika, Nya Zeeland där The Luminaries delvis utspelar sig.
Att jag är helt förstummad av Eleanor Cattons fenomenalitet, hur kan hon skriva så bra? Jag vill inte göra mig skyldig till åldersdiskriminering för det finns inget värre än när folk (exempelvis manliga recensenter) klappar de små flickebarnen på hjässan och säger nämen oj så duktigt flicka lilla, har du skrivit en roman? Dock tillåter jag mig imponeras av att en människa som är relativt ung (f. 1985) och har skrivit en roman tidigare skriver med en sådan auktoritet och erfarenhet. Inte en gnutta osäkerhet eller tvivel i denna författares formuleringar. 

Eleanor Catton, vinnare av Bookerpriset 2013

1 kommentar:

Lotta sa...

Jag tänkte precis samma då jag läste boken, hur kan hon skriva så bra och med en sådan självsäkerhet. Jag älskade boken, men kände mig aningen missnöjd mot slutet. Ska bli intressant att höra vad du tycker.