Tidigt på morgonen vaknar den. När solstrålarna precis når över taken, kanske ännu tidigare. Den sträcker på sin redan långa hals och skakar fukten ur kroken. Fast inatt har den frusit, termometern visar -3. Tur att den inte behöver gräva. Bara förflytta tunga föremål. Känna tyngden dra i hals och nacke.
Igår när jag cyklade förbi tyckte jag att kroken hängde där så frusen med nymånen i bakgrunden. Jag hade velat klättra över stängslet och strukit över den med handen. Ibland ser den så ensam ut med sin utsikt.
1 kommentar:
"Där är månen paja den får jag"
Pappa
Skicka en kommentar