Höstlistan!

Jag har varit på jakt efter en rolig höstlista att fylla i, Litteraturkvalsters höstlista har figurerat i många bloggar men jag tycker att jag har lite för dålig koll på höstens utgivning för att svara på den. Alltid roligt att läsa om vad andra vill läsa, fast jag är ju också nyfiken på vad andra ska göra i höst. Knåpade därför ihop en egen höstlista. Stjäl den gärna om ni vill!

Mina tre bästa hösttips:

I mitt anteckningsblock har jag skrivit upp att jag; 1) inte ska stressa upp mig när jag har tidiga arbetspass eftersom det inte påverkar något annat än mitt eget välbefinnande, 2) ska göra ny mat till mina matlådor, 3) gå oftare till bibban, 4) spara pengar. Det är mina egna tips till mig själv för att göra vardagen lite lättare.

Det här ser jag mest fram emot i höst:

Att komma in i nya vardagsrutiner med nytt boende, att åka ut på landet och hälsa på Cyklisten, Bokmässan (!) i slutet på september, att hänga mycket med Hanna och mina andra vänner. Kanske en och annan fest också, det har varit väldigt skralt på festfronten den senaste tiden.

Det här vill jag gärna se när jag äter frukost.

Om du skulle förändra en sak i ditt liv under hösten, vad skulle det vara?

Jag skulle vilja börja gå lite fler långpromenader, det har liksom fallit bort litegrann. Gillar ju verkligen flanerandet och det tillhörande filosoferandet, så jag ska nog försöka skärpa mig på den fronten.

Som jag promenerade när jag bodde i London!

Det här vill jag läsa i höst:

Tana Frenchs The Secret Place, Katarina Wennstams Skuggorna, Robyn Davidsons Tracks. Det är i alla fall de tre böckerna som jag just nu har reserverat på bibban.

Den här ska jag också läsa, boken med mitt absoluta favoritomslag just nu!

Det här bävar jag för i höst:

Riksdagsvalet...

Vilka inköp behöver du göra inför hösten?

En jacka av något slag, joggingskor, lite jobbkläder, ett par mjuka men snygga byxor (också till jobbet)

Det här lyssnar jag på i höst: 

Mina favoritpoddar just nu: Moa&Mathildas podcast (börja inte helt i början, det blir mycket bättre mot mitten någonstans), Karin&Sara, Ett eget rum. Förhoppningsvis får jag också lyssna på fler mysiga LP-skivor hemma hos Hanna.  

Tycker du också att ordet "höst" börjar förlora sin betydelse nu när du har läst det så många gånger? 

En höst är en höst är en höst... nej, jag förstår inte vad det betyder längre.

Frustration

"Hur kan folk vara så dumma i huvudet!?" Det är kolugnt på jobbet och jag och en kollega diskuterar Jimmy Åkessons debattstrategi. Att inte svara på nånting, att spela dum [sic!], att påstå sig inte ha kännedom om de saker som tas upp i frågorna.

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa 

Jag hoppas att också folk som är otroligt missnöjda med alliansen och känner sig svikna av sossarna har så mycket självbevarelsedrift att de inte röstar på någon som inte ens vågar ta en debatt.

Vad mer? Lackar naglarna röda och ska strax cykla några kvarter bort till Hanna som jag inte har träffat sen i början av juli. Hurra!

Det är lite av varje liksom.

Mamma Mu är det du?

Det var kring 700 blixtnedslag i Göteborg i helgen, men jag var någon annanstans. I nästan en helt annan värld.

Utanför fönstret: kor! Här ganska långt borta, i verkligheten precis intill.

Vi smög oss runt på småvägar, hittade en sandväg ämnad för hästar som mest såg ut som en flodbädd. Så väldigt fina trakter som Cyklisten ska vistas i den kommande tiden, det ska bli ett nöje att åka dit när jag är ledig. Självklart har jag storslagna tankar om att jag ska sitta i huset och typ skriva en bok eller tänka stora tankar eller läsa Proust och sånt där annat som man alltid tänker sig men sen aldrig gör. Det känns i alla fall fint att det finns en verklig plats där jag kan placera alla dessa inbillade sysslor.

På tal om böcker så hittade jag dessa i en hylla. Inte illa eller hur?

Och jag tjatar och tjatar om detta med hösten precis som alla andra, men nu känns det som om den har börjat på riktigt. Eller som att den pågår. Det känns lite skönt med vardag. Det händer en hel del roliga saker framöver, jag ska bland annat åka till Köpenhamn och Malmö en sväng i september för att fira en god väns trettioårsdag. Jag ska gå på bokmässan. Se Siri Hustvedt för tredje gången (om jag kommer in), har till och med begärt tjänstledigt just den dagen för att inte missa henne. På jobbet händer det också en del, gamla kollegor slutar och nya börjar. Jag och min kollega Marcus har förresten skakat hand på att vi ska delta i NaNoWriMo i år också och peppa varandra så vi inte kommer av oss. 

Sen finns det ju så mycket jag skulle vilja läsa! Just nu Katarina Wennstams senaste och - iiih - Tana Frenchs senaste! Just nu läser jag Florian Illies 1913 århundradets sommar (pappa, den tror jag du skulle tycka om), en episodisk och anekdotisk historieskrivning över året innan första världskriget. Mycket konsthistoria blandat med anekdoter om politiska figurer. Visste ni exempelvis att Hitler, Stalin och Tito alla befann sig i Wien samtidigt, helt oberoende av varandra?

Nästan töntigt hur bra våra böcker matchade varandra.

Nästan nya tider

Hösten har börjat och samtidigt inte, jag väntar på att den där känslan av nya tider ska infinna sig. Är så småningom i färd med att flytta (igen), och tror att det kanske är det jag väntar på. Det är på något sätt lättare att föreställa sig hösten efter flytten samtidigt som det kommer att bli helt annorlunda. 

Jag ska lära mig att bo ihop och bo isär på samma gång, varför inte både och, liksom? Jag inser att det på ett sätt är väldigt stort, jag har aldrig varit sambo förr, men i och med att det blev en ganska självklar lösning (och för att jag då alltså samtidigt ska ha ett distansförhållande) så känns det inte så dramatiskt. Fast, den kommande distansen stjäl nog en hel del thunder från ihopflyttandet. 

Jag skulle hursomhelst vilja att hösten sparkade igång nu. Jag behöver nånting att förhålla mig till. Jag längtar också efter att Hanna ska återvända till Västkusten, nu ska vi ju snart bli nästan grannar (!). Tänk vad mycket kaffeskvaller vi ska hinna med då. 

Bildkälla

Läsning i Stockholm

Så jag kom av mig lite, en vecka går fort när man inte är van vid att jobba. I fredags åkte jag till Stockholm för att hälsa på syster yster den äldre, hade tänkt ta med mig kameran. Som tur glömde jag den eftersom jag var lite slarvig när jag packade och halva kaffetermosen läckte ut i väskan.

Det var en skön helg. Jag var trött, syrran var trött. Vi traskade runt lite, gick i bokhandlar, åt pizza. Drack bubbel och vaknade sent på söndagen. Satt i varsitt soffhörn och läste. Jag har nog läst mer de senaste två veckorna än under hela semestern, i helgen läste jag först ut Alex Marwoods andra thriller Killer Next Door. Den var både makaber och rolig, dock inget för den som är äckelmagad. 

Sen började jag läsa Kjell Westös Hägring 38 någon gång under förmiddagen. Klämde kanske åttio sidor. Satte mig på tåget. Läste de resterande drygt tvåhundra sidorna. Jag har läst ett antal Westöromaner tidigare (periodvis kan jag som bekant snöa in mig på historiska romaner) men Hägring 38 är nog enligt mig en av hans intressantaste hittills. En blandning av riktigt välskrivna karaktärer och en intressant bakgrundshistoria som innehåller spänningselement utan att intrigens konstruktion för den sakens skull tar över gnistan i berättandet. Det är nog också nånting särskilt med att läsa om Finlands historia när man bor i Sverige, medan man bor i Finland blir man så trött på allt tjat om krig hit och dit, man vet allt det där. Men det är så lätt att glömma, och det är roligare att prata med svenskar om Finlands historia om man faktiskt minns hur saker och ting hänger ihop. Så man slipper den där lite anklagande men du är ju från Finland du måste kunna svara på alla mina frågor om allt som har med Finland att göra-blicken. 

Flanören, c'est moi

Som jag har stått på tå i helgen, försökt tyda människors utseenden. Det går att se på folk att de är kända, och när man jobbar på flygplats under Way Out West-helgen är det rätt stor ruljans på kändisfronten. 

Fast de flesta har jag inte känt igen, bara kategoriserat som kändisar. Nåväl.

Läste ut Teju Coles Öppen stad, en stream of consciousness-liknande roman som följer en man som promenerar runt i främst New York där han verkar jagas av en tomhetskänsla som tvingar honom att fylla sin omgivning med mening. En typisk flanörroman med intressanta politiska diskussioner om förtryck och utanförskap. Ju mer jag läste desto mindre gillade jag huvudpersonen, en glidning som jag tyckte om. Det är på något sätt uppfriskande att upptäcka att det kanske inte är meningen att man ska tycka att huvudpersonen är den mest sympatiska människa man nånsin har läst om. Läsvärd bok dock.

Jag tror att jag är lite besatt av att gå. Eller av att läsa om att gå. Älskade ju Cheryl Strayeds Wild, detsamma med Rebecca Solnits Gå vilse. En fälthandbok. I lördags såg jag filmen Tracks som är baserad på Robyn Davidsons nästan 3000 km långa vandring tvärs över Australien. Jag skulle nog aldrig ge mig på nånting sånt själv, men jag är ofantligt fascinerad av vad det gör med en människas psyke. Jag är nog definitivt mer av en flanör än en långvandrare. Efter att jag hade sett klart filmen gjorde jag en lång bokönskelista som bland annat innehåller Solnits Wanderlust: A History of Walking. 

Lässaldot

Så vad läste jag? 

Robert Galbraith (J.K. Rowling) The Silkworm
Susannah Cahalan Brain on Fire
David Gilbert & Sons
Agatha Christie The Body in the Library
Milo Dahlmann Mot pingvinernas land

Har jag glömt nåt? Nej, det verkar som om jag höll en ganska lugn lästakt under semestern. Jag är dock väldigt nöjd med mitt bokurval. Den första, The Silkworm, var nog den största besvikelsen. Den var inte dålig direkt, men jämfört med den förra boken i serien, The Cuckoo's Calling, trampade berättelsen på stället. Det var helt enkelt inte särskilt spännande. Galbraith/Rowling får nog skärpa sig till nästa bok. 

De absolut bästa böckerna var & Sons och Brain on Fire. Den förstnämnda en postmodern New Work-historia - kanske lite förlegat, men helt i min smak - och den sistnämnda en otroligt intressant självbiografi som handlar om en kvinna som plötsligt en dag drabbas av en psykos och vars symptom felaktigt betraktas som psykiska och inte neurologiska som de visar sig vara. 

De två sista böckerna läste jag delvis i båten (Agatha Christie) och precis efter att vi kommit iland. Det är liksom intressantare att läsa om Milo Dahlmanns segling till Antarktis när man själv har varit ombord på en båt och börjar förstå hur saker och ting hänger ihop. Allt som allt en rätt bra blandning, två mysdeckare, två intressanta biografier, och en riktigt bra roman. 

Jag kan också nämna att jag på väg till båten panikköpte med mig ett tredje (?) exemplar av Fitzgeralds Tender is the Night eftersom jag glömde mitt ex hemma och aldrig vet när Fitzgerald-andan ska falla på. 

Jobba imorgon

Jag står utanför och betraktar och tänker, jag kommer aldrig att komma in där. Aldrig. Taggar och snår överallt. Men bären är så lockande. Jag börjar i utkanten, tar ett riktigt moget, tänker njae. Det blir för jobbigt att kliva in. Jag tar ett till bär. Och ett till. Plötsligt står jag mitt inne i busken och undrar hur jag ska komma ut. 

Jag plockade drygt en liter björnbär på mindre än en timme.

Björnbär är augusti, det är början på hösten; stark sol men lite svalare luft.

Jag älskar björnbärssylt och jag kokar den på spisen med socker och lime men jag är inte där än. 

I Hamburgsund där jag och Cyklisten stannade i tre nätter för att vänta ut den hårda vinden låg det gula björklöv i skogsgläntorna.

Jag vill skrika men det var ju sommar igår och jag vet att jag älskar hösten. Fast just nu är kontrasterna för stora. Att umgås varje dag, varje timme. Det är kanske för mycket. Men att sen plötsligt inte träffas alls för att man bor på olika håll, det gör att sommaren nästan känns påhittad.

Hände verkligen det här?

Åter

I loggboken: Göteborg-Malmö-Umeå-Jakobstad-Umeå-Göteborg-Bohuslänska kusten-Göteborg