tisdag 26 augusti 2014

Mamma Mu är det du?

Det var kring 700 blixtnedslag i Göteborg i helgen, men jag var någon annanstans. I nästan en helt annan värld.

Utanför fönstret: kor! Här ganska långt borta, i verkligheten precis intill.
Vi smög oss runt på småvägar, hittade en sandväg ämnad för hästar som mest såg ut som en flodbädd. Så väldigt fina trakter som Cyklisten ska vistas i den kommande tiden, det ska bli ett nöje att åka dit när jag är ledig. Självklart har jag storslagna tankar om att jag ska sitta i huset och typ skriva en bok eller tänka stora tankar eller läsa Proust och sånt där annat som man alltid tänker sig men sen aldrig gör. Det känns i alla fall fint att det finns en verklig plats där jag kan placera alla dessa inbillade sysslor.

På tal om böcker så hittade jag dessa i en hylla. Inte illa eller hur?
Och jag tjatar och tjatar om detta med hösten precis som alla andra, men nu känns det som om den har börjat på riktigt. Eller som att den pågår. Det känns lite skönt med vardag. Det händer en hel del roliga saker framöver, jag ska bland annat åka till Köpenhamn och Malmö en sväng i september för att fira en god väns trettioårsdag. Jag ska gå på bokmässan. Se Siri Hustvedt för tredje gången (om jag kommer in), har till och med begärt tjänstledigt just den dagen för att inte missa henne. På jobbet händer det också en del, gamla kollegor slutar och nya börjar. Jag och min kollega Marcus har förresten skakat hand på att vi ska delta i NaNoWriMo i år också och peppa varandra så vi inte kommer av oss. 

Sen finns det ju så mycket jag skulle vilja läsa! Just nu Katarina Wennstams senaste och - iiih - Tana Frenchs senaste! Just nu läser jag Florian Illies 1913 århundradets sommar (pappa, den tror jag du skulle tycka om), en episodisk och anekdotisk historieskrivning över året innan första världskriget. Mycket konsthistoria blandat med anekdoter om politiska figurer. Visste ni exempelvis att Hitler, Stalin och Tito alla befann sig i Wien samtidigt, helt oberoende av varandra?

Nästan töntigt hur bra våra böcker matchade varandra.


Inga kommentarer:

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...