måndag 20 oktober 2014

Dagen idag

Jo så att jag kämpar nog lite med Bergtagen av Thomas Mann, har läst drygt 300 sidor och har väldigt mycket kvar. Den är väldigt bra, men väldigt tjock. Så kan man väl sammanfatta den på ett ganska dåligt sätt. Orsaken till att många väljer att lägga ner läsningen efter ett tag tror jag är för att det inte händer särskilt mycket i romanen, i alla fall inte utifrån sett. Hans Castorp åker till sanatoriet i Alperna, och blir där i många år. Och så får vi följa honom under de här åren. Typ. Men visst händer det mer, det är bara det att det händer inom Hans Castorp, och inte alltid på ett så lättillgängligt sätt. Jag blir exempelvis väldigt irriterad både på den karismatiske italienaren Settembrini och på Castorps kusin Joachim som bara passivt hänger med. Han borde få lite av Settembrinis överdrivna självförtroende.

Vi får se hur det går med läsningen, men än har jag i alla fall inte gett upp.

Det är liksom sega dagar nu. Som ett mörkt dis som man får kämpa sig igenom. Jag knaprar D-vitamin och tänker faktiskt beställa en sådan där väckarklockslampa som successivt blir ljusare på morgonen. Nästa vecka är det höstlov i Västsverige och höstlov betyder full rulle på jobbet, det ska bli roligt. För det har varit ganska lugnt de senaste veckorna, och man blir lätt slö och lite oinspirerad när man inte får prata med några roliga kunder. 

Den här veckan har jag många saker uppskrivna i kalendern, både möten och häng med vänner. Det är skönt, att äntligen träffa (eller skypa med) människor man inte har pratat med under en lång tid. 

Men nu, nu ska jag avsluta min rast och gå upp till butiken med min kaffekopp. Och jag hoppas att jag får många sköna måndagskvällskunder. Som är lika oktobersega som jag, som bara vill ha en riktigt bra bok, som tycker att det är skönt att jag spelar jazz och som ser lite lättare ut när de går ut igen, trots att en bok nu också ska ligga i deras packning.


2 kommentarer:

Mia Skrifver sa...

Alltså tufft. Du läser Bergtagen. Alltså mäkta imponerad. Det är mer än jag klarar av. Du kan kanske köra en sån där Bergtagen för lata, när du läst klart. Kanske helst i serieform. Eller på tre meningar. Jag är väldigt lat...

Nina sa...

Får se hur det går, nu är jag snart uppe i ca 400 sidor. Jag brukar inte rädas tjocka böcker och kände en riktig klassikerlängtan, vi får se hur det går!