onsdag 11 februari 2015

Den andliga sittningen

För några år sedan, jag tror att det var när jag bodde i studentbostad i Johanneberg, upptäckte jag att Bodil Malmstens loggböcker var utmärkt att läsa på toaletten. Jag kan ha problem med att läsa böcker långsamt, särskilt böcker som är tänkta att läsas i varsam takt men som samtidigt hade varit lätta att blåsa igenom. Utan att gå in på hur långa mina toalettbesök i genomsnitt brukar vara kan jag i alla fall säga att jag har återupptäckt toaletten som en plats för läsning. 

Ibland tycker jag poesi fungerar bra, ett tag höll jag på med Tranströmers samlade dikter. Men mer och mer tycker jag att det passar med lite mer självrannsakande texter, kanske till och med (i brist på ett bättre ord) lite andliga sådana. Eller kanske snarare eftertänksamma texter. Som Bodil Malmstens loggböcker. Korta men tänkvärda stycken. 


Den senaste boken jag plockade hem var Tomas Sjödins Det händer när du vilar. Både han och Tudor-Sandahl (som nog känns mer riktad till någon som är 60+, men jag har alltid tänkt på mig själv som en gaaammal själ...) har ett ganska kristet anslag, men trots att jag inte själv är troende tycker jag att de fungerar väldigt bra att läsa. Efter att ha distanserat mig från en så kristet präglad uppväxtort med allt vad det innebar kan jag tycka att det är skönt att få upptäcka de positiva sidorna med den kristna tron, betoningen på medmänsklighet till exempel.*

Idag är det onsdag och jag är fortfarande förkyld. Både igår och idag har jag haft en konstig känsla av London, dofterna där ute och dagsljuset påminner så om våren där. Det sticker till lite i magen och jag tänker på mina oändliga promenader till och från biblioteket, genom St George's Garden. 

Att jag bodde i den här världen, ganska obegripligt. (bildkälla)

*Behöver nog lägga in ett ganska stort EDIT här: Jag formulerade mig lite flummigt angående kristenhet, vad jag menade var ungefär så här. När jag flyttade från Österbotten hade jag av många olika orsaker en väldigt negativ bild av kristenhet, en ganska ensidig bild som även om den hade sina välgrundade orsaker också blev väldigt fördomsfull. Efter att ha flyttat till Göteborg där det finns en enligt mig ganska stark grupp vänsterkristna var det så skönt för mig att få inse att människor kan vara kristna på många fler olika sätt än jag var medveten om. Jag hade haft rätt mycket fördomar, och hade svårt att förstå att människor kunde vara kristna utan att vara konservativa. Jag är inte troende och jag hör inte till kyrkan. Men det känns skönt att kunna bemöta människor och tankar med en förnyad respekt och förståelse.

Inga kommentarer: