Jag drömmer mig bort en aning och läser samtidigt många böcker. Just nu Kvinnan på övervåningen av Claire Messud. Jag har kommit ungefär halvvägs, det är en arg bok, en sårbar bok.
Vi är den tysta kvinnan i lägenheten längst bort i korridoren, hon som alltid sopsorterar, som ler och hälsar glatt i trappan och bakom vars stängda dörr det aldrig hörs ett knäpp. Vi lever våra liv i stilla förtvivlan, vi kvinnor en trappa upp, med eller utan en satans katt eller odräglig flåsande labrador, och inte en själ märker att vi är rasande.
Jag hade helst läst den på engelska, men när den svenska pocketen nu så lämpligt damp ner på jobbet kunde jag inte låta bli.
Utifrån sett har jag få saker gemensamt med huvudpersonen Nora, men inifrån betraktat... vem har väl inte varit den tysta, rasande kvinnan i lägenheten längst bort i korridoren?
Låt er inte luras av det gulliga (om än snygga) omslaget, det här är på allvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar