lördag 14 februari 2015

En världslig dag

Vad jag önskar att fler hade gjort som man gör i Finland idag och firat vändagen. Det är en dag som jag aldrig tycker har varit krystad. Jessi skriver exempelvis jättefint om vänskap idag, på ett sätt som beskriver den där känslan av ett flöde av människor som kommer in i ens liv, ibland utan att man märker det. Är det inte synd att så många missar ett fint tillfälle att uppmärksamma sina vänner och bekanta? Det tycker jag. Sen får folk fira precis hur de vill, personligen är jag bara totalt ointresserad av alla hjärtans-romantik. Fast jag fick faktiskt två hjärtformade geléhallon av en präst idag på jobbet... 

För övrigt har jag sett litegrann på en ny mysdeckare på svtplay som heter Grantchester, helt okej serie, fantastiska kläder. 

Det ser rätt obekvämt ut, men väldigt classy.


(det var inte prästen på bilden som gav mig geléhjärtan)



Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...