Jag har inte heller någon svans, Hirka.
Läser denna bok, dricker kaffe, vrider mig runt min egen kropp. Tar en värktablett, vänder blad. Ute skiner solen och det är frost i gräset.
Även om det är kallt kan man ana våren nu och jag påminns om varför det är så skönt att bo lite längre söderut. Att det faktiskt är ljust nu när jag cyklar iväg till jobbet (ja, inte alla tider på dygnet förstås, men också den tiden ska komma), ibland är det till och med ljust på vägen hem.
Sen någon gång, när mensvärken inte försöker få omkull mig, vill jag tänka mer på våren och vad jag vill med den. Redan nu vet jag att jag kommer att åka omkring en del, både till bekanta och obekanta ställen.
För övrigt såg jag filmatiseringen av Cirkeln igår varefter ett ivrigt sms:ande med syster yster den äldre följde. Musiken! Fotot! Vilken bra casting! Sånt. Jag har gillat böckerna, men inte så mycket att jag har läst den sista ännu, och med filmen kändes det verkligen som om jag fick den där känslan jag liksom förstod att det var meningen att jag skulle få av böckerna. Bättre sent än aldrig. Se den!
4 kommentarer:
Åh vad jag vill se Cirkeln, och extra mycket nu när alla i stället går på den gråa filmen och det finns risk för att det aldrig filmatiseras en två och trea :(
PS-Emma bloggade om den där boken så jag reserverade den på biblioteket, utan att veta att den tydligen var över 600 sidor. Men bra, ja?
Själv läser jag Anna Schulze för tillfället, också bra! Som relationsromaner à la Helena von Zweigbergk, eventuellt med lite mindre ångest
Gå, gå! Två gånger per person minst så det säkert blir en filmatisering av tvåan också. :)
Jo, den är tjock, men ganska lättläst. Gillar den mycket, men kan inte säga att jag är så totalt blown away, det är mest bra fantasy liksom.
ahmen den går inte i Finland ju, annars skulle jag ha hängt på låset!!
Men va!? Det är ju helgalet. Skulle ju passa alla små finska emobarn så perfekt!
Skicka en kommentar