Det har varit soligt hela helgen och när jag gick upp i morse var det alldeles ljust i vardagsrummet. Jag har inte varit på jobbet på riktigt på en vecka och det känns både skönt och konstigt. Jag önskar att jag kunde säga att att det kliar i fingrarna på mig att få sätta igång igen, men tyvärr ligger ett konstant tryck över mina bihålor som gör det svårt att tänka och fokusera.
Det känns som om det kommer att bli en tung vecka, för det är så svårt att vara närvarande när man går runt med ett huvud som bultar och värker. Samtidigt skulle jag inte orka stanna hemma flera dagar till, det är skönt ett litet tag men blir fort otroligt tråkigt.
Helgen var i varje fall väldigt mysig, även om Cyklisten tyvärr inte kunde följa med till Stockholm för att han blev sjuk istället för mig. Systersonen som har ett rätt stort gäng mostrar och fastrar och därav blir något namnförvirrad envisades med att kalla mig för "Elena" hela helgen, jag tänker att det tyder på att han instinktivt förstår att jag har ett litterärt intresse. Nästa gång kanske jag får heta "Paul" eller "Siri"!
 |
| När man ser sin syster tillsammans sin systerson och inser att hon ju faktiskt är en mamma |
Den största frågan just nu i den här stunden är om jag ska cykla till jobbet och äntligen få röra på mig lite men riskera att bihålorna spränger när jag är framme, eller ta spårvagnen och dö av tristess på vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar