fredag 23 mars 2018

När man inte riktigt vet

Det är knepigt det här med att å ena sidan hela tiden vilja prata om något, men att å andra sidan ha en känsla av att alla kanske inte behöver veta allt. Idag har jag ringt alla möjliga tråksamtal igen, men också några roliga sådana, och det känns som att stå och balansera mitt på en tröskel och vänta på att någon ska putta över mig på andra sidan. 

Lite senare idag ska jag träffa en vän/gammal kollega som började samtidigt som mig 2012 men som inte längre bor i Göteborg, det är alltid fint att ses och vi brukar hinna avklara många allvarliga ämnen trots att vi inte ses så ofta. Det är så skönt att det går att ha sådana relationer, alltså relationer som man lyckas bibehålla i samma läge trots att man knappt hörs och ses alls och egentligen inte vet vad som pågår i den andras liv. 

Så där annars går jag runt och gläds över att jag har halsbränna (trots att det är väldigt oskönt) eftersom jag tänker att det är ett tecken på att allt är som det ska där inne i magen. 

 

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...