I morse var vi och veckohandlade, eller vi och vi, jag handlade och Cyklisten stannade utanför butiken med barnet i släptåg eftersom hans skrällhosta säkerligen hade gjort att butiken tömdes illa kvickt. Konstigt hur olika man är, när jag blir förkyld blir jag alltid mest snorig och täppt medan Cyklisten alltid får hosta, det slår aldrig fel trots att vi är sjuka samtidigt. Antagligen är detta inte corona eftersom vi blev sjuka innan västerbottningarna återvände med smittan från sina sportlovsresor men så klart vill man visa all hänsyn man kan och eftersom jag har varit frisk hela veckan blev det jag som handlade.
Men så klart ska de här jäkla 40-talisterna traska runt och skoja om hamstring och det ena och det andra och det är så sjukt irriterande. Hela samhället stannar upp för att skydda riskgrupperna, medan en stor del av en riskgrupp bara skiter i det. Egoistiska gamla skrällen, skärp er. Blev också irriterad på Merete Mazzarellas kolumn i Hbl häromdagen där hon också resonerade kring karantänen för 70+are och konstaterade att det inte är lätt. Nej, vem har sagt att det är lätt? Det är knappast lätt för småbarnsfamiljer med ett antal energiska ungar, eller för tjugoåringen med visstidsanställning och psykisk ohälsa, men inte gör väl detta för att det är roligt? Se bortom den egna naveln, tack. Självklart ska man få konstatera att det är tungt och jobbigt att vara isolerad, men det är en helt annan sak.
Andas in. Andas ut.
Det har trots allt varit en fin dag, strålande sol och nöjt barn som har traskat runt och undersökt grus och trappor och gungat i femtioelva timmar. Jag har dessutom bakat bröd och känt mig väldigt moderlig. I och för sig inte lika moderlig när jag höjde rösten åt Lillcyklisten ca två minuter innan läggning för att han inte kunde sitta stilla i famnen utan höll på och ålade runt som en iller medan jag läste. Nu verkar han ha somnat gott i alla fall, han fick ett förlåt och verkade inte ta det så hårt.
Kanske är min egen irritation bara en fortplantning av hur märkligt allt är just nu. Jag tar en dag i taget, en vecka åt gången, försöker varva ner och inte läsa nyheter på kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar