Vi tog bilen till Strömbäck-Kont, ett naturreservat i Umeå, och åt mellanmål i vindskyddet. Lillcyklisten tittade på havet och svanarna och blev frustrerad av den isande vinden, men hittade sen en fläck där han sorterade kottar i en knapp halvtimme innan vi åkte hem igen.
Sen årsskiftet har vi diskuterat och pratat och vänt fram och tillbaka på saker och ting. Nu bor vi här, i Umeå. I tanken är vi friluftsmänniskor, men i praktiken har det visat sig att vintern inte riktigt har varit vår årstid. Hade vi verkligen velat hade vi köpt skidor, stoppat ner Lillcyklisten i bärselen och åkt hela vintern lång. Eller... ja, jag vet inte ens. Vad gör man på vintern? Beror det på att vi båda har bott så länge på andra breddgrader att vi har glömt, beror det på att vi har ett litet barn, eller - kan det bero på att vi inte är så intresserade?
Det närmaste vi kommer friluftsliv just nu är som idag. När vi tar bilen någonstans som inte egentligen känns så där jätteinspirerande, tillbringar typ en timme där i viss frustration över att Lillcyklisten inte vill vara där vi vill vara, åker hem igen. Alla gånger bättre än att sitta parkerad på vardagsrumsgolvet, men ändå inte riktigt det vi hade föreställt oss. Så nu ställer vi oss frågan: kan vi ändra oss? Kan vi ha flyttat hit, fått ett barn, bott här i ett par år för att konstatera att - njae. Det kan vara så. Vi sa att vi skulle ge det två år, trivs vi inte då så omvärderar vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar