Upp längs Avenyn

Tänk att det kan vara så tillfredsställande att packa ner saker i lådor och skicka iväg dem, att gå igenom överlager och göra översiktslistor. Att koka kaffe till sig och sina kollegor, dricka kaffet vid datorn, jobba klart, cykla iväg. 

Samtidigt som molnen spricker upp trampar jag längs Avenyn och hinner förhandsrösta på Stadsbiblioteket innan jag ska vidare mot förskolan. 

Bibliotekarien och jag hälsar på varandra i infodisken och jag ser att han känner igen mig.

"Bokbussen", säger jag.

"Ja, just det!" säger han och ser lättad ut.

Jag gör mig medborgerliga plikt och går mot entrén, möter bibliotekariens blick igen.

"Söndagar?" säger han.

"Söndagar", svarar jag.

Sen cyklar jag hemåt.