"My name is still somehow connected to these three little books, and I guess that's better than nothing."
Det sa Paul Auster på tal om The New York Trilogy och på tal om att han inte tänker tillbaka på de böcker han redan har skrivit. När en bok har publicerats är den redan ointressant för honom, det är något färdigt som inte har att göra med nuet, det intressanta är vad som kommer sen. Och han arbetar på en annan bok, en självbiografisk text "that isn't an authobiography", men som kommer att handla en hel del om hur han förhåller sig till sin egen kropp.
Vad ska man säga? Kanske att eder Londonina gick lite sönder av förväntan och fick lust att skriva fyrtiosju artiklar och tretton uppsatser till om kroppen och om konstruktionen av maskulinitet i hans övriga romaner också.
Innan själva programmet började stod jag och svettades av nervositet tillsammans med en lång rad andra Austernördar, däribland en mamma med en trött tvååring, en trevlig naturvetare som jobbade på bokhandel och som jag först trodde också var författare eftersom hon såg så bekant ut (det var hon inte men hon tog det som en komplimang), samt litteraturvetaren samt blivande bibliotekarien A som gladeligen övertog min extrabiljett. Efter dryga fyrtiofem minuter lufsade han sedan in. Kön var så lång att han inte hann skriva några dedikationer - skitsamma tyckte jag eftersom det oberoende alltid känns väldigt opersonligt att stå i en kö med hundra andra läsare som precis som jag slänger fram sina exemplar av The New York Trilogy för denna lufsande gigant.
Senare intervjuades Auster av norrmannen Hans Olav Brenner som är programledare för ett litteraturprogram på NRK. Han var precis ett lagom kufiskt val av moderator, och han lyckades får Auster att prata på om en mängd olika saker utan att det blev flummigt. Auster berättade bland annat följande:
- att han medverkar i Charlotte Ramplings film The Look som för tillfället tävlar i Cannes
- att det hus som stod som inspiration till huset i Sunset Park (2010) har demolerats och att en av de få saker som finns kvar av det är de fotografier som han själv tog av huset som inspiration för sitt romanskrivande
- att hans namn har varit inblandat i en italiensk litteraturskandal där en journalist under flera års tid lyckade publicera falska intervjuer med en mängd kända författare, däribland han själv men också Philip Roth, och att dessa "intervjuer" sannolikt kommer att ges ut i bokform någon gång i framtiden
Han sa förstås så mycket mer. Men jag tror att detta får räcka. Jag och A som jag sedan satt och fnissade och antecknade bredvid var överens om att det var en väldigt lyckad intervju. Och tro det eller ej, men jag fick inte dåndimpen. Istället blev jag varm inombords och väldigt, väldigt inspirerad.
3 kommentarer:
Vad bra att du var nöjd! Du fick alltså napp med din biljettförsäljning.
Förstod att M hann träffa dig, hade helt missat att det slutligen blev av. Åh, hade velat vara med! Saknar er alla! Tur att jag ordnar ett bröllopsståhej så att det fixar sig :P Mail på väg, ska bara sova och jobba först
Åh, kan du inte mejla dina foton till mig? FYI så kollade jag på baksidesfotot på mitt ex av trilogin (som är från 2004) - svartvitt, minst 15 år gammalt, och visste jag inte bättre så skulle jag gissa på att han både hade duschat och kammat sig inför fotograferingen ;)
Haha, kanske han liksom har passerat det stadium där duschandet fortfarande var en aktivitet honom värdig.
Och visst kan jag skicka bilderna!
Skicka en kommentar