Mitt byråkratikrångel i Svea rike har numera en diagnos: dubbel personlighet. Som alltid när man får en diagnos kändes det genast bättre. Nu har jag åtminstone en förklaring till varför jag har varit en persona non grata i Göteborgs Universitets datasystem. Eller hur blir det då, persona duo gratae? Latin anyone?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Från det man längtat efter till något annat
Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Det är inte riktigt dags för någon tillbakablick på år 2015 än, men varje gång jag är i färd med att flytta tänker jag tillbaka på tidigare...
-
Tillbaka i snusdoftande Göteborg, utan bagage men med mymmelkropp. Mymmelkropp som har svettats i bastuvärme och doppats i iskall vik. My...
2 kommentarer:
Andra plats i Dagens fniss! Kniper egoistiskt nog första platsen åt mig och glidmedlet!
(Se DÄR en kommentarsformulering man inte trodde man skulle skriva!)
Åååh, jag känner på mig att det här är ett tema som vi kan använda i såå många sammanhang! Hurra för dig och glidmedlet!
(Också något udda mening)
Skicka en kommentar